Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 februari 1870, sida 2

1) Procent i runda tal af hela utgiftsbudgeten. Dylik procentberäkning förekommer öfverallt, der sså är lämpligt, vid utgifterna för statsskulden och skrigsväsendet. ) Med Färöarne och Island, men utom Grönland och öarne i Vestindien. ?) Då ibland statsinkomsterna ingår ett belopp af nära 7 mill. danska riksdaler, härrörande från i statens aktiva (lösen för Öresundstullen, hertigsdömenas anpart i statsskulden o. s. v.), så lättas derigenom högst betydligt bördorna för statens passiva eller skulder. Ränta och amortering å dessa uppgå visserligen, såsom budgeten nu är uppställd, till 32 procent af hela utgiftsbudgeten; men, om budgeten uppställes på annat sätt och icke hvad som inflyter från statens aktiva skyldrar ibland inkomsterna, utan uppföres för sig sjelf såsom betäckning för de utgifter statsskulden kräfver, och endast det öfverskott, som på detta sätt icke betäckes, hänföres till de rena utgifterna, så reduceras ofvanstående procent till knappa 3. Det är dock att märka, att statens aktiva årligen minskas i vida starkare proportion än statsskulden. ) Här, såsom öfverallt, innefattas under krigsväsendet äfven flottan. 5) Englands kolonier och utländska besittningar räknade 1866 11,600,000 och dess indiska rike 150,770,000 innebyggare. 0) Finansåret här i fråga (1868—69) hade äfven att bära en betydlig extra omkostnad för krigiska ändamål, nemligen 5 mill. 2, som det nöjet kostat att upprätthålla Englands prestige i Abyssinien. Dessa 5 mill. ingå icke uti ofvanupptagna summa. Innevarande finansår ha kostnaderna för hären och flottan reducerats med icke mindre än 2,079,545 E, så att hvarje engelsman för militära ändamål i år betalar cirka 1,25 mindre än i fjol. ) 1866 räknade Algeriet 2,921,246 och franska kolonierna samt lydländerna 3,693,575 innebyggare. 5) Denna höga siffra är en följd af inbördeskriget. Nu äro betydliga reduktioner beslutade i krigsväsendet. Så t. ex. skall infanteriregementenas antal minskas till 25 i stället för 41. ?) 1869 räknade staden Rom 220,532 innevånare. 19) Kolonierna hade 1866 ett innebyggareantal af 20,728,228. ; 1) Ibland inkomsterna figurerar ett bidrag från kolonierna af nära 15 mill. floriner, och då i utgiftsstaten kolonierna (för deras centralförvaltning) blott förekomma med cirka 2 mill. floriner, bar konungariket cirka 13 mill. i subsidier från sina besittningar i de ändra verldsdelarne. i 12) Norges statsskuld utgjorde den 31 Dec. 1567, när man frånräknar statens aktiva, endast 150,800 specier. För statsskuldens förräntning och inortering under finansperioden 1869--72 äro afsedda 553,312 specier. : 19) Portugals besittningar i Afrika och Asien!: nade, enligt de sednaste der företagna, likväl cke samtidiga folkräkningarne en folkmängd afl. 3,S72,959. i 11) Försvarsväsendets — det är med assigt vi i ; råga om Schweiz icke säga krigsväsendets — kostnader ingå i allmänna budgeten med endast tt belopp af 2,800,000 francs. Msten af ofvanipptagna samma, eller 5, 450, 0ONrancs, drabbar lels kantonerna, med 4,700,000 francs, dels befälet sf ch soldaterna sjelfva med 150, 000 francs. Il 5) Spaniens kolonier räkna en folkmängd af 1 irka 61.3 million. 15) Detta är den sista budgeten från Isabellass egering. Uti en den 28 Oktober 1868 af finansninistern Figuerola afgifven berättelse rörande y andets finansiella ställning beräknas de sednaste b rens sammanlagda statsbrist till i runda tal 249 ill. piaster. Uti samma ministers utkast tilll udget för 1868 och 70 upptagas inkomsterna tilll O 14,113,S00 och utgifterna till 205, 738,491 piaster. 5 ;risten skall betäckas genom lån. n 17) Indelnivgsverket ej beräknadt. Uppskattas fl etta jemte boställena till 4 mill. riksdaler, förålla sig kostnaderna i Sverige för landtoch jömakten till hela utgiftsbudgeten som 19 till 48 aller i procenttal 39 2 af budgeten, och fördelade! p