förslaget, att det ej tog steget ut och tillade äfven valbarhet åt bekännare af annan än kristen-protestantisk lära. Men om förslaget hade innehållit en sådan bestämmelse, månne det då skulle ha lyckats passera skärselden i presteståndet: Ni vet, hr Redaktör, huru saken i det ståndet hängde på ett hår, och huruledes det erfordrades en icke alldeles så ,lindrig tryckning på det högvördiga ståndet för att erhålla dess samtycke, hvilket , också smakade bra mycket af det bekanta: , härtill är jag nödd och tvungen. Trots den väldiga opiuionsstorm, som tryckte på ståndet, var man i alla fall icke längre kommen med detsamma, än att det var temmeligen väl bekant, att ifall det kommit till votering, hade förslaget blifvit med ett par rösters majoritet förkastadt. År det nu icke troligt, att om detsamma innehållit en bestämmelse, som gifvit äfven valbarhet åt främmande trosbekännare, skulle det varit skäl nog för någon medlem af hrr Beckmans och Rundgrens skola, eller af någon annan innu mera trångsinnad än den dessa herrar åtminstone numera bekänna sig tillhöra, för att våga det yttersta och uttala detta skickelsedigra ord votering, på hvilket i det ögonblicket alltsammans hängde. Lyckligtvis hade förslagets upphofsman varit varsam nog att icke i detsamma inlägga en bestämmelse, så egnad att gifva anstöt hos dem, som då hade beslutanderätten i sin hand, och de liberala voro förståndiga nog att icke för den omständighetens skull söka sak med förslaget. Men denna koncession åt fördragsamheten, hvilken då skulle varit omöjlig att genomdrifva i och för sig, och som, om den varit ifrågasatt, kunnat, eller man kan nästan med visshet säga, skolat sätta hela reformen på spel, den har man nu vunnit redan vid fjerde riksdagen under det nya statsskicket och utan att man ens i någondera kammaren derom voterat. Ett vackert bevis, i sanning, på fördelarne af att vid försöken att genomföra reformer aktgifva på situationen och iakttaga det gyllene lagom. Ni känner redan den märkliga episod, som inträffade i andra kammaren i Onsdags afton, sedan grundlagsfrågorna blifvit undanstökade. Jag menar det försök som gjordes att ,pricka riksdagens justitieombudsman för bristande nit. Det hängde på en enda röst att kammaren hade uttalat ett ogillande af det öfver nämnde embetsmans berättelse afgifna utlåtande, hvari han får vitsord, bland annat, äfven för nit. i Den förhandling, som i detta hänseende egde rum, och den votering, som jag omnämnde, äro anmärkningsvärda bevis på, att den föreställning verkligen blifvit ganska allmänt utbredd, att en viss sömnaktighet utmärker hr Frömans utöfning af sitt vigtiga embete. Jag vill icke döma huruvida något verkligt fog finnes till! en sådan förebråelse i allmänhet; men dermot tillåter jag mig hysa och med Eder benägna tillåtelse, br Redaktör, uttala den åsigt, att den nuvarande innehafvaren af detta egendomliga och betydelsefulla embete fattat dess uppgift alltför inskränkt, då ban i en af sina äldre berättelser högtidligen proklamerat den grundsatsen, att han endast till undersökning och beifran upptager sådana af domare-, embetsoch tjenstemän begångna fel, som genom sormliga klagomål hos ho-. nom angifvas. Mig synes 2 af instruktionen för justitieombndsmannen icke blott; tillåta utan jemväl ålägga honom att begagna den honom af lagen tilldelade myn-f. dighet för att ingripa äfven i sådana fall, som komma till havs kännedom på annan väg än de formliga angifvelsernas. Den af domarereglorna anförda ordseden: ,,känd sak är så god som vittnad, borde icke af justitieombudsmannen förbises, och det synes mig att fall mycket ofta kunna förekomma, der tel, begångna af domare och embetsmyndigheter, kunna vara allmänt kända, utan att den eller de, som deraf blifvit lidande, förmå eller förstå att deröfver anföra klagomål hos justitieombudsmannen. Isynnerhet synes ett sjelfmant ingripande böra ega rum i afseende på sådana fel, hvilka af instruktionen betecknas såsom de der ,, bereda en allmän osäkerhet för medborgares rättigheter. Det kan i sådana fall icke sällan vara svårt för någon enskild att uppträda såsom klagande, men faktum icke destomindre vara allmänt kändt och dess beifrande af stor vigt för det allmänna rättstillståndet. Att justitieombudsmannen då sluter ögonen till och låtsar ingenting förmärka, tro vi icke vara öfverensstämmande med deras mening, som instiftade detta höga viktarekall. Det i Lördags försiggångna valet af nämnd för utseende af justitieombudsman vittnade emellertid, att det icke var afsigten att göra något försök att nu aflägsna hr Fröman från embetet. I sådant fall hade väl den ansenliga minoriteten uppgjort en egen lista. Detta skedde emellertid icke, utan begagnade samtliga i valet deltagande ledamöter den i vanlig ordning af landtmannapartiets komite uppgjorda lista, med hvilken afsågs att medverka till hr Frömans återväljande. Man synes med Onsdagsaftonens förhandlingar endast ha velat gifva hr F. en liten vink om, att tankarne äro delade i afseende å det nit han i sin embetsutöfning ådagalägser. Troligen skall Ni, hr Redaktör, om Ni kommit att fästa Eder vid det i all tysthar ( 1 22a— U— JAiAi dar APR Ia. 1