och beristades af prosidenten h. ex. grefve Manderström, sekundcheferna f. Stockholms gardesregementen, talmanne och v. talmannen samt en stor del af mer lemmarne af riksdagens andra kammar ötverbesälhasvaren vid Stockholms frivillig skarpskyttekår samt kompaniberälen vi kårens 2:dra bataljon, vid hvilken sriheri Liljencerantz varit bataljonschef, m. n Kistan bars af den aflidnes s. d. kamra ter vid gardesregementena. Efter Jord sästningens slut utfördes liket till ny kyrkogärden. (P. 1). — Skrifvaresjukan. I Dagbladet läses För ett par år sedan uppfann skrifläraren hr A N. Berggrån ett sätt att all na den darrning handen, som understundom i nner sig hos perso ner, hvilka hafva ansträngande skrifgöra, och se dan dess ha flera, som lidit af skritvaredarrning genom hr Berggröns metod återvunnit den förr: stadigheten i handen vid pennans förande. Hr B har för redaktionen af denna tidning förevisat ct nytt prof på förträffligheten af sin metod, i dej att en oss bekant person, som lidit af denna dar ning, blifvit alldeles återställd och nu ledigt skri ver en god stil. Metodens för älslighet ä des ytterligare bevisad, och vi ha alla sk kommendera den hos dem som äro besvärade af denna ganska ofta förekommande sjukdom. — Utdrag af ett bref från liga. 1 Svensk Ilandelsoch Industritidning läses följande bref från Riga: Handeln här är ofantligt liflig; nu är tillförseln af lin och hampa samt andra landtmannaprodukter betydande, och Dinafloden samt alla vägar och gator hvimla af foror. Bland andra saker som hitföras är en ofantlig massa stelsrusna (slagtade) svin; hvarje morgon är Diinakajen till 17, verst uppstaplad med dylika, och till middagen äro de vanligtvis redan realiserade. Ända till nyåret var sjöfarten öppen och ända in på sista tiden ankommo engelska ångbåtar med Jernvägsmateriel; man kan göra sig en föreställning om Jernvagsmatcricl-importens betydenhet i Ryssland, då en enda firma här i Riga importerat materiel för otver 5 millioner rubel blott under sista året; sorgligt nos att ej Sverige häri fått ett öre på sin del, emedan all skott från England och Belgien. Sista året har dock 5. jern som isynnerhet maskiner för landtbruket från Sverige inkommit, hvilket gjort att svenska produkter blifvit kända — och älven för goda erkända; prigerna äro dock i allmänhet så höga, att isynnerhet jern från andra håll tås för bättre besynnerligt att ej Öste ustlandskaperna från Stockholm till Kalmar kunna åstadkomma ett större valsverk för tillverkning af alla sorters stängjern och direkte bitsånda det utan mellanhand, som alltid måste hafva sin procent. Svenska jernet ut goda stämplar betingar här högre priser ån anIra länders jern, och om blott importen kunde komma i gång, är det troligt att svenskt jern kulle uttränga en stor del annat jern, äfven det Ixrare. För svenska verk, som tillverka jernågsskenor och annan materiel, är allt skäl i erlden att de uppbjuda all sin förmåga att tillerka för billigt pris och att här, d. v. sg. i Ryssind, göra allvarliga bemödanden att vinna afittning; ännu tyckas Sverige och Ryssland, eburu rannar, vara helt och hållet obekanta med hvarnåras aflärslif, och ännu större äro bekantskapen ä Sverige kan producera i metallväg, i hvad i Sverige är förhållandet med hyad Ryssud behöfver. — Läiksbankens veckorapport. Den 5 Febr. Den 12 Febr. Rdr rmt. Rdr rmt. elöpande sedlar 26,615,615: 24. 26,325,030: 19, sdragsposter — 3.1H05,871: Sedelskuld 2: 919,139 positioner 4,186,330: så. 4,332,579: deloch depositionsskuld 21,396,075: 7. 27,252,038: egagnade andear af kreditiver ch låneförlag 5,30 Sgr 32,690, nkens reservond 11,911, Summa talliska valutan 11,038, 131: 3. 5.383, 704: 10. 32, 655, 113: 15 12. 11.974.384: 11.610,1 52. 11,610,128: .