Trälastsrakterna på Norrbotten. .Dessa frakter hafva, yttrar norska Morgenbladet, nu nedkommit under frakterna år 1848, då icke så få af våra trälastfarare lågo stilla hela året. För andra gången, sedan farten på Norrbotten börjades, (och norska flaggan var den första fremmande flagga, som Lisade sig deruppe) äro våra redare ru i den ställning, att de hafva valet emellan att förlora penningar genom att segla eller förlora genom att låta skeppen ligga stilla, för såvidt de äro opassande till annan fart, och vi tro, att det sista alternativet skall blifva det minst riskabla. — Tidn. anför vidare: ö F År 1848 var frakten t. ex. från Sundsvall till Calais, Dieppe etc. ungefär 70 francs, till London 42 5 6 då 45 s. I förhållande till nuvarande fasta utgifter i Frankrike svarade 70 den tiden emot 60 nu, men nu bjudes blott 57 å 55 francs. Då var provianten omkring 50 procent och hyrorna af besättning Omkring 33 procent billigare än nu. På London bjudas i år samma frakter som år 1848, och när man med dåvarande byror och proviapvtpriser icke kunde förtjena något, kan man naturligtvis ännu mindre förtjena något nu. För att erhålla att s. k. öfverskott, nödgades en stor del at våra Östersjöforare vid sin uppgörelse .) För denna rättighets begagnande erfordrades i formelt hånscende, bland anvat, att hos den tullkammare, genom hvilken införseln af råämnet skulle försiggå, ställa en mot tullbeloppet svarande borgen (,caution hvaraf acquit-å-caution.), hvilken borgen, sedan den införda varan blifvit vedervörligen återutförd, återställdes till jern-sabrikanten. Denna art at tullbebandlipg kallas ,,admission temporaire, d. v. 5. tullfritt tillträde för råvara, afsedd att inom viss tid i förädlad form återutföras.