Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 februari 1870, sida 1

tt twA1 AT :0 SVENS Kongl!. propos!t10ner: 1) Ang. anläggning af en jernvägsstation vid Arlöf mellan Malmö och Åkarps stationer å södra stambanan. 2) Ang. anslag till slöjdskolan i Stockholm. 3) I fråga om kronohemmans samt andra kronolägenheters upplåtande under skattemannarätt utan särskild köpeskillings erläggande. 4) Ang. upplåtelse under eganderätt af en till marknadsoch kyrkostuguplats anslagen mark inom Lycksele socken af Vesterbottens län. 5) Ang. verkställd undersökning om orsakerna till de från en del skjutslag utgående höga bidrag till entreprenadskjuts m. m. 6) I fråga om fortsatt utgifvande af tekniskekonomisk beskrifning öfver statens jernvägar. För de särskilda plena lemna vi följande redogörelser : Första kamma: en. Sedan statsrådet Bredberg aflemnat de kungl. propositionerna och kammaren anstält val tillutseende af riksdagens justitie-ombudsman biföllos utan diskussion följande utskottsutlåtanden: Lagutskottets n:r 7, afstyrkande väckta motioner om ändring af gällande stadganden i fråga om skyldighet att bygga och underhålla vägar och broar samt färjor; samma utskotts n:r 8, afstyrkande väckt förslag om ändring i 6 kap. 3 bygningabalken, rörande dikning grannar imellan; statsutskottets n:r 7, angående beräkningen af statsverkets inkomster; — samma utskotts n:r 8—12, tillstyrkande bifall till k. propositionerna om försäljning af kronans egendom i Tanger; om disponeråndet af de åt f. d. bergskolan i Falun upplåtne gårdar m. m.; om försäljning af indragna kronoinspektorsbostället i Avesta; om upplåtelse till Göteborgs och Bohus läns landsting af en tomtplats å Bohus fästnings område för anläggning af ett sjukhus, och om bestämmande i penningar af arrendeafgifterna för statens egendomar; samt samma utskotts n:r 13, afstryrkande väckt motion om de i löner ingående räntepersedlars förvandling i penningar efter samma grund som för ränta och tionde. Likaledes bifölls statsutskottets utlåtande n:r 14, tillstyrkande motien om befrielse för s. k. hästhemman från utgörande af dagsverken till boställsinnehafvare vid Skånska dragonregementet — detta på yrkande af gretve Beck Friis, hr MontgomeryLederhjelm och grefve C. G. Mörner, sedan dock hr af Klint, grefve af Ugglas och hr Thyselius yrkat afslag, men hr von Geijer återremiss. Hr von Koch yrkade antingen bifall eller återremisg men bestred afslag. Mere i ble ren :2 ol eV I —— Mm I PR FR Andra kammaren. Efter verkställd protokollsjustering och efter anställande af de val, för hvilka vi ofvan redogjort, föredrogs och godkändes utan diskussion statsutskottets utlåtande n:o 7, angående beräkningen af statens inkomster. Enahanda beslut fattades angående lagutskottets utlåtande, tillstyrkande bifall till K. M:ts proposition angående ändring i stadgandena om borgenärsed och ackord efter en kort diskussion, derunder hr Sven Nilsson i Österslöf yrkade en mindre redaktionsförändring i stadgandet, angående inteckningsegares delgifvande i konkurs. För bifall uppträdde deremot statsrådet Berg och hr Axel Bergström (från Kristianstad). Likaledes bifölls K. M:ts af utskottet llstyrkta förslag om upphörande af frälsemärs forum privilegiatum i brottmål. Om samma utskotts utlåtande n:r 6 de brr O. B. Olssons och Gustaf Jonssons motion om inrättande af s. k. forlikningskomitsker, utspann sig en vidlyftig diskussion. Först uppträdde br O. B. olsson, prisande den af honom föreslagna institutionens förträfflighet. I ett längre anförande sökto tal. förmå kammaren att i detta afseende dela hans tankar. Förlikningskomitkerna kosta ingenting, menade han, och skulle dertill verka välgörande. Ir Granlund fann i de ständigt återkommande motionerna om förlikningsdomstolars inrättande ett bevis på deras behöflighet. Dessa tankar delades äfven af hr Gustaf Jonsson. Hr Staaff skulle, om motionären föreslagit en kommmnalinstitusjon, som beredde parterna en möjlighet att, om de så åstundade, uppträda på ett sätt, som ej vore fiendtligt, ansett, att ett dylikt förslag haft någon utsigt för sig; men om inrättande af en ny instans villo tal. ej vara med, Obligatoriska förlikningzdomstolar skulle åstadkomma förökade Kostnader för parterna, synnerligast om de bodde i skilda provinser. Lagen ålade ju dessutom domaren att söka förlika Parterna, och den beskyllningen, som den förste talaren sramkastat, eller att domaren för egen vinnings skuld naderläte detta, vore ej med sanningen öfverensstämmande, ty af tvistemälen i allmänhet nade domaren föga inkomst, Hr Axel Bergström trodde, att öfverläggningarna skulle vinna i lugn och värdighet, om man i allmänhot vore litet sparsammare med beskyllningar, Hvad nu sjelfva saken beträffade, så fäste tal. uppmärksamheten på den motsägelse i förslaget, som ligger deri, att man skall tvinga folk till förlikning. Orsaken till förlikningsdomstolarnes inrättande i Danmark vore den stora mängd af bränvinsadvokater, som der funnits, och man vissto sig ingen annan råd för att förekomma dessas inverkningar än att få parterna att personligen inställa sig inför rätta. fr Forsbeck önskade förlikningsdomstolarne all möjlig framgång. Hr Ehrenborg trodde ej, att my. tionärernas syfte att befräm ja förlikning skulle vinnas genom reglementariska föreskrifter, förr än intresset för förlikningskomitöer VZeknat. På flera ställen hade dylika institutioner kommit till stånd och tal. hade haft äran act under loppet af sju år vara ordförande i en dylik, men enda följden, utom äran, af komitåens verksamhet under denna tid hade varit förlikning af ett slagsmål. IIr Uhr hade haft bättre lycka med sina förlikningar. Han hade — såsom orden föllo — förlikt folk, så att de blifvit flata, Hr Kolmodin trodde att, om förlikningen skulle ske genom ombud, den då blefro derefter. Dessutom uppträdde åtskilliga andra talare. förordande dels utskottets hevställan, dels motionerna. De förra voro: hr Samuelsson, Ahlgren, grefve Sparre, Petter Andersson och Jan Anlersson i Jnvik. Natsema sidans talare voro: hrr Per Nilsson i Kulbult, Medin, Törnfelt och Jöns Pehrsson, Slutligen föxedrogos och godkändes utea anmärkningsärd diskussion kanslideputerades utläande nå 15 angående antagande af riksdagens kanslis betjenins, samt lagutskofets utlåtanden nris 7 och 8, afstyrkande dels ar a r B. Bengtssons rån Wermland och Johoraes Anderssons motiover om ändring i gäl! 1 cande stadganden i fråga om kyldighet att v5gga och underhålla vägar och hoar samt iarjor, dels hr Anders Anderssons förs om ändring i 6 kap. 3 8 byggningabalken, rörande dikning grannar emellan. Kammaren åtskiljdes kl. 1 eftermiddagen. afstyrkanUtskottsbetänkanden. Andra kammarens sjerde tillfälliga utskott nar afstyrkt: Samuel Johnsons motion om återhemtande på tatsrerkets bekostnad af dem, som, utan att hafva sodtgjort sina fordringsegare eller lagligen afträdt