Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 februari 1870, sida 4

Svar till br Frederick Nelson från InmanLiniens Kongl. Postångbåtskompani. Som jag till min förvåning funnit att hr Frederick Nelson, min förre agent, insatt uti åtskilliga svenska tidningar en annons för Amerikanska lLimigrantkompaniet, hvilken innehåller några opåkallade insinuationer och anklagelser mot Inman-Liniens Ångbåtskomp., vill jag lägga följande fakta inför den svenska allmänheten, för att sålunda aflägsna alla ofördelaktiga intryck, som möjligen kunnat framkallas genom br Nelsons missrepresentation af vår linie: Sålunda har hr Fred. Nelson bland annat insinuerat, att ombord på Inmans ångbåtar skulle en dålig behandling af passagerarne fortfarande hafva egt rum. Om så verkligen varit förhållandet, borde väl en minskning i passagerareantalet hafva förekommit under den långa tid kompaniet befordrat emigranter från Sve ige till Amerika; i dess ställe har detta antal med hvarje år ökats. Men låtom oss höra hr Nelsons egna ord i ett cirkulär af Januari månad förlidet år, benämndt ,, Frederick Nelsons Råd och varningar till emigranter. Deri kallar han Inman-Linien den pPpålkligasle af alla och åberopar prof att linien ännu förtjenar det förtroende den eger samt är ansedd den ,bästa af alla, hvarefter han på heder och tro försäkrar, att ingen som föredrager Inman-Linien för resa skall ångra sitt val. I ett annat cirkulär omtalas att af 10,000 emigranter, skeppade med Inman-Linien förlidet år, nästan alla funnit sig belåtna, och om missnöje yttrats af några få, hardet visat sig itt de bordt skylla sig sjelfva för orsaken dertill. Slutligen yttrar hr Nelson i camma cirkulär, att han efter många års erfarenhet och noggrann undersökning af de olika ingbätslinierna beslutat att äfven detta år (1569) hålla fast vid Inman-Liniev. Sådan var hr Nelsons opinion — en ganska hög i sanning — om Inman-Linien början af år 1869. Emigrationen började ej förrän i April månad samma år, och redan 2 å 3 månader derefter finner hr Nelson, att Inman-Linien fortfarande benandlat sina emigranter illa. Huru kunna dessa hr Nelsons yttranden stå tillsammans; ut den ena månaden förklara Inman-Linien vara den biästa af alla och ,,på heder och ro försäkra, att den som reser på linien ej behöfver ångra sig, hvilket väl förutätter att passagerare blifva väl behandlade, och den andra månaden låta påskina tt linien fortfarande behandlar sina emigranter illa? Hvarje opartisk person finner ätt, att hr Nelson af någon anledning vill söka nedsätta Inman-Linien i den svenka allmänhetens ögon, utan att han insett det han samtidigt motsäger sig sjelf, och ålunda gör sina anklagelser och insinuationer lika med noll och af intet värde. Sannt må vara att på Inman-Liniens ängbätar, likasom på alla andra liniers, oakadt rederiets bästa bemödanden, icke alltid den yppersta betjening kunnat erhållas, å att någon gång en emigrant blifvit mindre höfligt bemött eller en och annan af ans medhafda saker bortstulen. Härför finnes dock det botemedel att göra anmäan hos kaptenen genom de svenska stewarderna, och om dessa ej fullgjort sin skyllighet att skydda och bistå emigranterna, så är felet hr Nelsons, emedan de blefvo illsatta på hans förslag. Klagomålen må emellertid vara grundade eller icke, så är tmpanict fast beslutet att hädanefter utöfva den strängaste tillsyn och kontroll, på let de icke vidare må komma ifråga. Hvilka hr Nelsons afsigter med sina anklagelser mot Inman-Linien än må hafva arit, så kan jag på heder och tro försäkra, att denna linie icke i något afseende, let vare sig passagerares behandling, kost och andra beavämligheter, fartygens sjöluglighet och spabbhet, officerares eller besättnings ski slighet och humanitet varit, r eller skall blifva underlägsen utan snarare ötverlägsen hvarje annan linie. Och letta är ett faktum, som hr Nelson känner lika väl som jag sjelf. Liverpool i Januari 1870. AN n fnamn