Ban Dora benandlas såsom clvillag och icke såsom grundlag. Af andra kammaren godkändes denna hemställan utan diskussion. Frågan om tillsättande af ett särskildt försvarsutskott för behandling af frågor rörande landtförsvarets omorganisation, hvarom inbjudning från medkammaren ingått, framkallade inom första kammaren en långvarig öfverläggning, som ledde till den öfvertygelse, att de motioner, som voro väckta i ofvanberörda ämne, icke voro egnade att behandlas af ett särskildt utskott, hvaremot ett af grefve af Ugglas framstäldt förslag att tillsätta ett dylikt utskott för behandling af en utaf hr Palander väckt motion, innefattande en genomgripande plan till omorganisation af sjöförsvaret, vann sympatier inom kammaren, hvilken också, vid verkställd omröstning, med 49 röster mot 45 beslöt tillsättande af ett sådant utskott, bestående af 7 ledamöter från hvardera kammaren. Minoriteten röstade för bifall till medkammarens inbjudning. Besvarad interpellation. Det af grefve Hen. Hamilton till chefen för sjöförsvarsdepartementet framställda spörsmål blef på Onsdagsaftonen af bemälde departementschef besvaradt. Såsom läsaren erinrar sig, sönderföll spörsmålet i följande 2:ne frågor, nämligen: Har kapten Ericsson upplyst regeringen derom, att de af bonom föreslagna monitorerna voro att betrakta endast såsom provisionella, och har regeringen det oaktadt, af för representationen okända skäl, anbefallt deras utförande? samt kan chefen för sjöförsvarsdepartementet gifva riksdagen en betryggande förklaring, att våra monitorer genom toruens förstärkande blifva, i förhållande till konstens nuvarande ståndpunkt, fullgoda stridsfartyg, så att icke, för sådant ändamål, andra förändringar måste med dem företagas och ytterligare kostnader å dem nedläggas? Beträffande den första frågan, hade tal. redan besvarat den med den förklaring att ingen sådan upplysning kommit från kapten Ericsson samt tillade tal. nu, att han efter närmare efterforskningar funnit detta fullkomligt bekräftadt. Efter att hafva dels åberopat yttranden från ej mindre kapten E. än äfven Motala verkstads föreståndare kapten Carlsund, hvilka begge förordat de lamellerade tornen, och dels ådagalagt att våra monitorer i enlighet härmed blifvit byggda fullkomligt öfverensstämmande med den tidens fordringar, ölvergick tal. till besvarande af den andra frågan. Tal. uttalade dervid den äsigt att våra monitorer, som representerade ett värde af 4 millioner rdr, borde med en jemförelsevis mindre kostnad försättas i ett sådant skick, att de kunde blifva i enlighet med tidens fordringar och våra lokala förbällanden sjödugliga fartyg. Hufvudsumman af de nyare uppfinningarne var att belägga tornen med mera jern, och frågan vore då, huru mycket jern fartygen tålde. I detta afseende ansåg talaren, att man kunde förse våra monitorer med 4 å 5 tum mera jern än nu, så att pansarens medeltjocklek blefve 15 tum. Då uppstod åter en annan fråga, nemligen om denna tjocklek vore tillräcklig. Till svar härå nämnde tal., att de sednast byggda engelska fartygen hade 151 tums tjockt pansar, hvadan man borde kunna antaga att monitorer med 15 tums pansar motsvarade tidens anspråk, isynnerhet om man betraktade att tornens form gaf pansaren större motståndskraft. Denna tillökning skulle icke inverka på monitorernas bärighet, ty de kommo likväl att höja sig mer öfver vattenytan än t. ex. Rysslands och Amerikas. Ej heller komme hastigheten att minskas, eller några nya maskiner att hehöfva insättas. Af. allt det anförda ansåg sig talaren kunna med ja besvara det andra af grefve Hamiltons spörsmål. Tal. yttrade till slut några ord om sättet för åstadkommande af vårt sjöförsvar och uttalade härutinnan sin öfvertygelse derom, att vi med byggandet af monitorer och pansarbåtar beträdt den enda riktiga vägen. Interpellanten grefve Hen. Hamilton förklarade sig fullkomligt tillfredsställd med sjöministerns svar å den första frågan, hvaremot han i afseende på den andra måste upprepa den frågan, huruvida monitorerna genom den ifrågaställda förstärkningen blefve i stånd att möta sjögående tartyg i öppna sjön, eller om de i följd af sin natur äro kustfartyg. Detta ytterliga spörsmål framkallade en förklaring från sjöministern, att monitorerna vore afsedda för kustförsvaret. I första kammaren föredrogos för öfrigt åtskilliga utskottsutlåtanden, angående motioner, som vederbörande utskott återlemnat såsom icke hörande till deras befogenhet att behandla. Flertalet af dessa motioner bänvisades till tillfälliga utskott. För åtskilliga af första kammaren jemväl beslutade förändringar i konkurslagen skola vi redogöra, då medkammaren hunnit fatta beslut rörande Samma ämne. Båda kamrarne slutade först närmare midnatt förhandlingarne. Bet yttrande, hvarmed hr C. JIasselrot öppnade debatten i första kammaren, lyder sålunda: . Vid hvarje förslag till reform af bestående förhållanden måste den, som har att deltaga i dess afgörande, för sig uppställa det mål, dit han i förevarande hänseendet syftar och förslagets antagande måste således bero derpå om man derige!: nom närmar sig till eller fjermar sig från detta mål. För min del bar jag i föreliggande frägor ent och klart uppfattat mitt mål. Det är tole-J ans — det är religionsfrihet; och enär jag genom s( örslagets antagande närmar mig detta mål, komf f 1 f ner jag att rösta för bifall. Jag nämnde religionsrihet och mitt hjerta vidgar sig vid detta erd. Ivad betyder då denna frihet? Jo! — utan att om vanligt uppdela den i trosoch samvetsfrihet, rekännelsefrihat och lärafrihat hatvudan O To