UITRIKES. TYSKLAND. Som man vet. öppnades nordtyska parlamentet i Mäåndags, sedan grefve Bismarck i Lördags med ett kort tal ajournerat den preussiska landtdagen, hvars herrehus på den sednaste tiden gjort ministerpresidenten så stora bryderier. Ehuru Bismarck med vanlig enorgi i herrehusets möte den 7 dennes ,en gång för alla hade protesterat emot , den oberättigade rivaliteten emellan Preussen och nordtyska förbundet, förefinnes dock utan ivifvel en sådan rivalitet och skall troligen icke heller vara försvunnen, då landtdagen i början af Maj skall åter sammankallas för att fortsätta bebandlingen af det förut omtalade förslaget till kreisordring. I parlamentet möter förbundskanslern icke på långt när så många svårigheter, som gjort honom vägen trång på landtdagen; man kan derföre icke undra på, att Bismarck redan förlidet år på allvar tänkte att nedlägga sitt embete som preussisk ministerpresident för att uteslutande egna sig åt förbundet. Att han likväl den 1 Januari ånyo öfvertog sina funktioner som ledare af preussiska ministeren, har utan tvifvel gin grund deruti, att begge posterna — förbundskanslerns och ministerpresidentens — väsendtligen aupplöera och stödja hvarandra, så att Bismarck måste frukta för att i en duglig och sjeljständig preussisk ministerpresident få en farlig rival. Genom Delbriicks utnämning till statsminister utan portfölj har han deremot fått en medbjelpare och ställföreträdare i kabinettet, som kan underlätta hans arbete utan att förminska hans myndighetsområde, bixigt skola det nordtyska parlamentets förhandlingar väl knappast väcka så stort intresse