Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 februari 1870, sida 3

VDA DAM IIB. (47t11 (CC ri CCMGTNELSCIHA. 1I förvandla mången gång det sötaste kaffe till de bittraste malört! Bättre förblifva en god borgar än en dålig riksdagsman ). Remy 8—2. Om det demokratiska sällskapet i Skåne Red:n meddelar med nöje följande in sända framställning: Herr redaktör! I GöteborgsHandelsoch Sjöfarts-Tidning lä stes för någon tid sedan en sedermera i Stockholms: Posten n:o 28 detta år intagen uppsats, innehål. lande reflektioner med anledning af Snäll-Postens referat af Folkmötet i Lund. Gillande sjelfva tankegången, som är riktig och logisk samt vittnar om erfarenhet och en saun uppfattning af våra folkmöten, deras verksamhet och hufvudsyften, torde det dock tillåtas undertecknad lägga i dagen att inom demokratiska sällskapet i Skåne föga tendens finnes till det ,, Wihleri, som ni i så kraftiga ordalag fördömer. Demokratiska sällskapets historia är ännu ej skrifven, dess verksamhet allt för litet känd och dess syften ännu mindre. Det finnes en del för öfrigt ädla och förträffliga personer, som fått i sina hufvuden att en verksamhet bland sjelfva massan af befolkningen utgående derpå att väcka denna till politiskt lif, kärlek till kunskaper, dygd, sedlighet eller hvad vi med ett Jenda betecknande ord kalla bildning, (ej?) kan utgå från rena grundsatser och ett ädelt nit. Man sär så gerna böjd att bredvid en sådan verksamhet I spåra egoistiska afsigter, helst om man bland dem, som sålunda verka, finner personer, som man af en eller annan orsak icke kan lida. Då enhvar tänkande menniska torde af erfarenheten hafva sig bekant, att ingen är så ond, att han icke har någon god sida och ingen så god att icke någon ganska betänklig svaghet sticker fram, så borde man vara skonsam äfven mot sina ovänner, ifall man har några. Demokratiska sällskapet stiftades hösten 1868 af en del publicister, riksdagsoch landstingsmän jemte andra personer. Det har i politiskt hänseende alltifrån början ansett sig såsom en filialafdelning af nyliberala sällskapet i Stockholm, hvars program det adopterat såsom sitt eget. Iläri lär väl ej finnas något klandervärdt, helst ingen inom vårt sällskap lär önska några reformer genomdrifna på annan än öfvertygelsens och laglighetens väg; så vidt jag förmår inse, lär väl ingen kunna komdera sin öfvertygelse. Vi rå således, strängt taget, icke för, att vi känna oss i hufvudsakeu bundna vid det nylibera partiets program, liksom vi icke ämna hvarken att beklaga oss öfver eller klandra våra mera konservativa motståndare, hvilkas motiver vi icke våga påstå vara orena. Detta hindrar oss likväl icke att söka, såvidt vi förmå, vederlägga dem i en öppen diskussion och öfvertyga dem om våra satsers förnuftighet. Sällskapets första verksamhet var att öppet och oförbehållsamt träda fram i ljuset, för hvilket ändamål det lät trycka och sprida en betydlig upplaga af sin politiska trosbekännelse. Sällskapets ändamål har allt från början varit det ofvanstående, nemligen att väcka den stora arbetarebefolkningen till politiskt lif samt till kärlek för kunskaper och bildning. Vi tro nemligen, att vårt land, så väl som de flesta andra länder, tarfvar en moralisk pånyttfödelse, och att denna har mera utsigt att komma nedifrån än uppifrån; kanske irra vi oss, men hvad mer? De medel sällskapet användt hafva hittills hufvudsakligen varit möten. Vi hafva med ( ett eller två undantag benämnt det ,, demokratiska , sällskapets möten-, men icke dess mindre har ordet alltid varit fritt, och allas åsigter hafva blifvit respekterade. Vi hafva nemligen ansett dessa möten såsom mera uppfostrande än opinerande. Vi hafva således satt mera värde på sjelfva diskussionen än på besluten. Ingen har någonsin förr än efter Lundamötet beskyllt oss för att brista i aktning för andras meningar. Att sällskapet på fullt allvar föresatt sig att verka för bildningens spridande nedåt bland massorna, ser enhvar som har en öppen blick för sanningen. Först och främst torde knappast något möte egt rum, der man ej uppmanat de närvarande bland allmogen att förse sig med goda böcker och söka bildniag, samt att med uppmärksamhet följa sina barns skolgång. Vidare har sällskapet på fyra eller rättare fem ställen i provinsen väckt förslag om inrättande af folkhögskolor, nemligen i Färs, Rönnebergs, Luggude, Södra Åsbo och Bjära härader. Af de tillsatta komiteerna synes, att valet af komiteledamöter ej varit ensiligt. Vi hafva allt skäl att hoppas, det trenne af dessa skolor redan nästa November skola vara öppnade. Möjligen bli tvenne af skolorna sammanslagna till en. De föreläsningar för allmogen, som här i en betydlig mängd hållits på landet, kunna äfven sägas hafva utgått från demokratiska ällskapet. Ä IIvad Lundamötet angår, så har detta sin egen listoria. Vid vära möten har förekommit allt för itet opposition, emedan vära motständare ständigt isett det bäst att lemna oss fältet öppet, men d clandra oss på ryggen. Man beslutade då att hålla tt möte i Lund, der man kunde påräkna en stark, nen sansad och förnuftig opposition, men för att j bli allt för underlägsna skulle flera af våra ta-S are komma dit. Mötet utlystes; men veckan före letsamma blef vår talangfulle ordförande opasslig. wilket illamående snart öfvergick till sjukdom, v ch båda sekreterarne fingo förhinder, hvarföre nötet genom kungörelser i tidningarna blef in-v tälldt. Kungörelsen intogs dock ej i någon Lunda-m idning, hvarföre en massa folk tillströmmade. Afsn e vid mötet närvarande voro hvarken hälften eller li ns sjettedelen demokratiska sällskapets medlem-k nar, och det var en tillfällighet att icke hr Bulow å tod alldeles ensam såsom förfäktare af sällskapets d sigter. Den för tillfället utsedde ordföranden, Å ru en man med anseende, saknade vana och st nöjligen äfven kraft; största delen af de närva-sa ande hade förut aldrig bevistat ett sådant möte! 8 ch saknade till följd deraf vana och takt; några s f talarne voro sedan lång tid tillbaka uppfyllda sb red bittra känslor emot hyarandra. Ni bör så-JSl unda lätt inse, att det skulle vara en orättvisa St tt bedöma demokratiska sällskapet på grund af b. öreteelserna vid detta redan allt för mycket om-e lade möte. å! Demokratiska sällskapet räknar omkring 9008 ;edlemmar, deribland en mängd nitiska, redbara ta ch förträffliga män. Ingen blir ansedd som leda32 ot af sällskapet, om hvilken man ej har anled-us ing tro att han står såsom en man bakom sitt mm SA HM T — — — — — DD Er rd. Det torde på grund af ofvanstäende tillåtas oss tt hoppas, det demokratiska sällskapet har en uj amtid och att dess verksamhet i någon mån sdå call blifva välsignelsebringande för vårt skånska st Ik och förtjena den stora äran att få räknas sy som ett ringa element i det stora civilisations-N. rbete, som genomgår menskligheten. Det torde la II och med icke få anses förmätet af oss när vi Se iska, det hvarje svensk provins hade sitt isamma Be fte stiftade demokratiska sällskap. Det tordel40 skada, att ett betydligt antal medborgare drifva de amåt till ett rastlöst fortskridande på reformertic is bana. Det finnes alltid tillräckligt många, som ni illa tillbaka. J. B. J., m medlem af demokr. sällskapet. 2 — sk ett hättegängsoch Polissaker, .