(Från Linköping.) Mordbrandsanläggningar, icke mindre än 2:ne, hvarigenom 13 lador med logar och 1 s. k. gnöst blifvit lågornas rof, hafva under förflutna vecka föröfvats vid Linköping. Natten emellan sistlidne Tisdag och Onsdag nedbrunno neml. 4 logar och gnösten. I afseende på denna elds uppkomst, antog man för gifvet, säger ,Östg. Korresp., att elden var anlagd, hvilket ock inom kort bekräftades. Omkring kl. 7 på morgonen anmälde nemligen en landtbrukare å polisvaktkontoret, att han tidigt på morgonen på vägen åt Berg mött en ofärdig ung man, som, utan att derom tillfrågas, yttrade det han haft nattqvarter i staden, men då eldsvåda der utbrutit, hade han icke lust att längre qvarstanna der. Med anledning häraf, utsän-. des polisbetjening, som upphann den ifrågavarande : personen, hvilken är så ofärdig, att han måst begagna både krycka och käpp, ett stycke hitom Alguvid i Kaga socken och återförde honom till staden. Införd på polisvaktkontoret, erkände han genast sitt brott och uppgaf sig vara skomakarelärlingen Oskar Konstantin Lundgren från Iledlandet under Mariefred, till börden finne och 21! år gammal. Han sade sig hafva sökt nattqvarter i Ullevid inom S:t Lars socken, men blifvit nekad! sådant och derefter återvändt till staden samt sökt inkomma i någon af de sedermera nedbrända logarne, men då detta misslyckades, hade han i förargelsen fastbundit en tändsticksbundt i ändan af sin käpp, påtändt densamma och instuckit den i halmtaket på gärdsegaren Ekmans loge, som genast tog eld och hvarifrån elden nästan ögonblickligen utbredde sig till de öfriga. Man hade just jemt och rätt hunnit n lugna sig efter den skrämsel och oro, som en mordbrandsanläggning naturligtvis åstadkommer inom ett samhälle, då i Thorsdags, kl. emellan 1 och 2 e. m., larmsignaler tillkännagåtvo, att elden ånyo vardös; och det befanns att några af den mängd logar, som äro belägna straxt utanför Hunnebergstullen, stodo i full låga. 9 logar blefvo här låkornas rof. Man antog äfven nu att elden var anlagd, hvilket också snart bekräftades derigenom, att en mureri-arbetare, Carl Johan Hammarberg, boende i gården n:o 42 S:t Pehra qvarter, fram på eftermiddagen å en krog under samtal med en innan person och i rusigt tillstånd helt frankt berättade, att han antändt logarne. Då dena person, ned hvilken han samtalade, plötsligen aflägsnade ig och Hammarberg såg, att han tog vägen åt volisvaktkontoret, begaf han sig sjelf dit och anzaf sig som gerningsmannen samt uppgaf att han l. 11 f. m. instuckit en antänd bundt svafvelstictor i en af logarne, men då kl. inemot 1 ännu ngen verkan deraf förspordes, köpte han en ny undt och begaf sig åter till stället, men såg då tt elden började gripa omkring sig och tyckte lt vara väl bestäldt. Som orsak till sin illgering, uppgaf han, att han hatade staden, emedan an på sednare tider icke kunnat få något arbete. Anbud till en tredje eldsvåda yppades ytterliare i Thorsdags afton i bryggeriaktiebolagets vid ågorlunda — — — FJ f