Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 februari 1870, sida 2

i sin helhet föreligger ännu ej, men bef träflande Köpenhamn meddelas, att stadens befolkning förutnämnde dag utgjorde g 180,472 personer mot 155,143 den i Pe-sa bruari 1860, utvisande således en tillökning under de 10 åren af mellan 16 och ; 17 procent. e — — 222 — f n RIKSDAULENL. Plena Lördagen den 12 Februari. : Allmänna uppmärksamheten har varit so fästad vid den interpellation af statsutskottets ordförande, grefve A. Posse, som s, i dag skulle af finansministern besvaras. sa Vi återgifva efter D. A. och A.-B. en summarisk redogörelse öfver denna debatt, som icke saknar skärpa. 2 Chefen för sinansdepartementet frih. af Ugglas g började sitt anförande med den förklaring, att, 3 ehuru den framställda interpellationen berörde åt-u skilliga förhållanden, som ej närmast afsåge detly departement, hvars styresman han hade den äran att vara, han ändock, efter samråd med sina kolleger, beslutit sig för att upptaga spörjsmålet tilll, besvarande. Orsaken, hvartör indragningen af anIr dra klassens beväringsmöten ej blifvit omnämnd i den kongl. propositionen om statsverkets tillstånd ,, och behof, förklarade finansministern vara den, r att vid tiden för nämnda propositions asgifvande a endast en tanke om möjligheten af att vidtaga en dylik åtgärd uppstått hos krigsministern, men att något beslut i detta afseende hvarken blifvit sattadt eller ens kunnat sattas, alldenstund man först måste afvakta ingången af vissa beräkningar. Det hade imellertid alltid varit finansministerns afsigt att meddela vederbörande detta beslut, när det en gång fattats, och han kunde nu tillkännagifva, det Kongl. Maj:t den 7 i denna månad beslutit, att andra klassens beväringsöfningar detta år komma att inställas, samt att order derom blifvit till vederbörande afsända. Beträffande den besparing b man af denna åtgärd kunde vänta, ansåg sig hr finansministern först böra fästa uppmärksamheten på, att öfverskottet å det ordinarie anslaget till beväringsmanskapets öfningar ej finge tagas i be-1 räkning såsom en tillgång för 1871 års skatsutgifter, ty detsamma vore afsedt till betäckande af 1 bristerna i åtskilliga förslagsanslag. Å det extra! anslaget till beväringsmanskapets beklädnad uppstode deremot en besparing af 160,000 rdr, och denna vore K. M:t beredd att öfverlemna till statskontoret. I afseende å den senare delen af spörjsY målet, eller i hvad mån tillgängliga besparingar, reservationsanslag m. m. kunna få användas såsom bidrag till statsbristens betäckande, kunde hr finansministern endast hänvisa till K. M:ts proposif tion, der regeringen så samvetsgrannt som möjligt 1 sökt åstadkomma en fullständig utredning af sta4 tens inkomster och utgifter. Att nu verkställa en ny statsreglering vore detsamma som ett erkän-2 nande af att misstag blifvit begångna vid uppgö-I randet af den förra. i Hr finansministern ansåg sig härmed hafva besvarat sjelfva interpellationen och skulle hafva slutat, om ej gretve Posse uti motiveringen vid-Åi rört åtskilliga sifferförhållanden samt närmare s uppgifvit en del tillgångar såsom varande öfver1 flödiga och som således utan saknad kunde öfverf föras. Främst bland dessa förekomme en behållning å allmänna beväringsfonden, uppgående till l ej mindre än 850,000 rdr. Men grefve Posse f hade underlåtit att upplysa, det K. M:t redan anvisat 200,000 rdr af dessa medel, hvadan således ; nu endast ett belopp af 650,000 rdr återstode. Ifrågavarande fend, som tillkommit genom afgsifter af dem, som undgått beväringsskyldigheten,f borde dock enligt kongl. kungörelsen 1360 — stiftad af begge statsmakterna och således civillag — 1 användas till beväringsinrättningens ytterligare utbildning, och det skulle således helt och hället ! strida mot fondens ändamål att använda dessa ! medel till syllande af statens öfriga behof, och s detta ännu mer, så länge beväringen i större deL len af riket saknade baracker och dess beklädnad lemnade anledningar till stora klagomål. På mötesplatserna funnes nemligen endast baracker i desl nordliga länen, och fråga hade nu uppstått om 1 att äfven anskaffa sådana i de öfriga med en kostnad af omkring 300,000 rdr, hvartill fondens medel vore ämnade att användas. Beväringens ka-s3 potter vore ej längre ändamålsenliga, utan nya sådana måste anskaffas med en kostnad at omkring 500,000 rdr. För beväringens helsa vore de nuvarande linnebyxorna ganska vådliga, och fråga vore nu om att utbyta dessa mot klädesbyxor, hvilka beräknats kosta 270,000 rdr. Dessa summor visade, att ifrågavarande fond ej ens vore h tillräcklig att bestrida de utgifter, som nu äro nödvändiga för beväringsinstitutionen. Det hade g derför varit regeringens mening att jemte denna ss fond äfven använda de särskilda regementenas fong der, och regeringen kunde derför ej tillåta, att beväringsfonden öfverfördes till för densamma all8 deles främmande ändamäl. Hr finansministern öfvergick derefter till env granskning af de ,,disponibla belopp, som skulle D finnas af femte hufvudtiteln, samt anmärkte till . en början, att grefve Posse utgätt från förhällanr dena, sådana de förefunnits den 1 Januari 1869. Det vore naturligt, att man skulle komma till ett oriktigt resultat, då man ej medtagit i beräkningen de medel, som under år 1869 blifvit dels kon8 tant utbetalda, dels disponerade Så t. ex. funnes r hela reservationsanslaget till exercis af fiottans bemanning disponeradt med undantag af 6,000 rår, ,t enahanda vore förhållandet med det vid 1853— Ja 1854 årens riksdag beviljade extra anslag för sjö-; försvaret, af hvilket nu blott återstode ett belopp y. af 1,200 rdr. Å en eller annan post förekomme Jvisserligen större belopp, hvilka ännu ej voro dish sponerade, men dessa vore nödigt att reservera Pp enligt den redogörelse hr finansministern framlade. k Öfver de i interpellationen upptagna anslag framgick, att de disponibla medlen af anslagen till femte hufvudtitelu i stället för en och en half million endast skulle utgöra på sin höjd 50,000 rdr. Hr finansministern slutade sitt anförande med en ti erinran om det önskvärda deri, att, innan en re-d presentant framkomme med anmärkuingar mot regeringen, han förut noga undersökte förhållandena, samt framstälde den frågau, om det ej för regeringens och representationens gemensamma arbeJ. ten vore bättre, om representanten öppet och med sji. fullt förtroende vände sig till regeringen för erNi hallande af de upplysningar han önskade vinna. Re Då grefve Posse slutligen förklarat sin åsigt I pj vara att statsregleringen skulle kunna uppgöras 63 utan ökad beskattning, så ville frih. at Ugglas i fii afseende å den föreslagna förhöjningnn af bränvinsskatten anmärka, att denna skatt för inneva7 rande år beräknades till 9,800,000 rdr. I den k. M propositionen beräknades densamma till 10,000, 000 m. rdr. Förhöjningen utgjorde således endast 200,000 rdr. Ansåg riksdagen att man kunde beräkna tillverkningen till 14,000,000 kannor, så försvinner s(n all förhöjning af tillverkningsatgiften. Detta vore ÅL helt och hållet en beräkningsfråga. Den föreslagna s ås illågsbevillningen af 550,000 rdr vore då hela för801 höjningen. Men i propositionen omförmäldes äf801 in en skatteminskning hvilken man icke hörde La någon omtala, nemligen genom den föreslagna rän-Ne eförvandlingen, som föranledt en minskad inkomst Ru f 307;000 rdr. Toges denna i beräkning, utgjorde 11 tela den skatteförhöjning, om hvilken det vore råga, endast 452,000, och man borde icke med se. inledning deraf kunna framställa ställningan 3 föl