SN MUVA 1)CHUCUB en KOIICDPOUnUGCUHLY III i ,.Times att få genomläsa detsamma. Den t ledande tanken deruti är principen om å påfvens absoluta domsrätt ,,såsom allmänj biskop i alla de angelägenheter och läror, y som Jesuiterna städse sökt inskärpa. Årbetet är af synnerlig betydelse såsom i visstj afseende varande en rättshandbok för den .. romerska stolen i — nittonde århundradet. Det är deladt i tre afdelningar: 1. 15 ,,kapitelförslager, hvilka med mer eller mindre vidlyftighet äro utvecklade; 2. en serie af 21 canones, i hvilka uttalas förbannelser öfver nära nog alla nutidens sam-f, hällsläror; 3. en med mycken spetsfundig-.s het utarbetad samling af anmärkningar, j hvilka afse att bevisa de uti de föregående afdelningarne framställda satserna. Dess första 10 kapitlen i första afdelningen angåss mindre vigtiga angelägenheter; det 11:te, som har till titel: ,,Om den romerske påf-b vens primat, förtjenar att framhållas; det heter der bland annat: d Den evige herden nedlade hos den helige Pe-sa trus den ständiga och synbara grundvalen för kyr-kans enhet, enär han — enligt evangelii vittnes-p börd — omedelbart och direkt utlofvat och öfverlåtit primetet af domsrätten öfver Guds hela kyrka så .. Derföre förkunna och förkasta vi de åsigter, o som — i strid mot denna uppenbara och städse af Ia den katolska kyrkan så upptattade läran — blifvit e uttalade af dem, hvilka förneka, att endast Petruså blifvit beklädd med det sanna och egentliga pri-m matet till domsrätt, eller som påstå, att detta pri-t. mat icke vore förlänadt direkt och omedelbart åt ,n den helige Petrus, utan åt kyrkan och genom henne y åt Petrus som dess tjenare. I det vi derföre för-a nya våra företrädares på den heliga stolen alla g dekreter . ... lära och förklara vi, att det är ett så trosföremål för alla kristtrogna, att denna heliga sa romersk-apostoliska och påfliga stol har primatet u Vv n fi Pp öfver jordens hela krets; att den romerske påtven sjelf är den helige Petri, apostelfurstens efterträdare, Kristi verklige ståthållare, hela kyrkans hufvud, fader, lärare och högste domare för alla kristna, samt att den helige Petrus af vår herre Jesus Kri-b stus blifvit uppdragen att leda och regera helar kyrkan, äfvensom att denna domsrätt är en regel-t. mässig och omedelbar makt, genom hvilken herdarne och de troende i kyrkan äro — såväl hvar för sig som tillsammans — underkastade hierarkisk underställighet och verklig lydnad, på det.. Kristi kyrka må vara en hjord och en herde. Detta är den katolska sanningens lära, från hvilken ingen utan fara för sin tro och sin salighet kan afvika. b Det 12:te kapitlet har afseende på påf-n vens verldsliga makt. I 13:de kapitlet, t som handlar om kyrkans ställning till staten, framhållas ,,de stora tjenster, som sm kyrkan gjort staten, i det den gör menni-ym skorna till goda medborgare och furstarne r till kärleksfulla beskyddare af folken, hvilka genom kyrkan hafva en helig grund för s sina borgerliga lagar. Det heter än vi-r dare i detta kapitel: u Men denna förbindelse är icke beroende aff menniskor, utan är bjuden af Guds lag. Derföref är det icke någon tillåtet att säga, det kyrkans h auktoritet och rättigheter icke äro förenliga med den verldsliga maktens rättigheter och auktoritet, samt att statens skiljande från kyrkan är nödvändigt för samhällets väl. Den veridsliga regeringen har både till rättighet och pligt att ålägga dem 1 bestämda straff, som kränka den katolska läran t Fjortonde kapitlet, ,, angående den verldsliga maktens rättigheter och användande, sa enligt den katholska kyrkans lärak, går su till rätta med dem, som förmena, att la-sS gen, för att hafva bindande kraft, måste utgå från folket sjeltt, samt med dem, y. som, ,trots det gudomliga budet, påstå, le att alla menniskor af naturen ha lika rät-t tigheter, samt att privilegier af uteslutande natur vore orättvisa. Ån vidare för-nm dömas de, som påstå, att ,,i den politiska d statens lagar, eller i flertalets af folket b beslut samt i den s. k. allmänna opinio-nen skulle ligga det högsta rättesnöret för m samvetet och för de pligter, som åligga sy suveränen och undersåterna. Ja, så långt h har det kommit med många, att de vilja tillägga rättslig kraft åt den lyckliga ut-n gången. Vi lära deremot, att all rättmä-sd tig makt, och således äfven den borgerli-f ga, har sitt ursprung i Gud. Det 15:de och sista kapitlet i första afdelningen för-d dömer deras gudlöshet, som påstå att kyrkan icke skulle ha rättighet att besitta egen-g dom, utan att detta medgåfves afstaten. Det heter således: ,,Derföre lära vi, att kyrkan, d inrättad som den synliga föreningen af Gud I med menniskorna, har rättighet att för-i värfva och besitta egendom, samt att hon 8. icke kan beröfvas denna rättighet af nå-h gon verldslig makt. m Enär en kardinal Biazzarri gjort sig känd e som stor motståndare till de religiösa ord-. narne, — eller, rättare sagdt, till de missat bruk, som insmugit sig i dem — så ha svi dessa , heliga korporationer gjort sig all Sb möda för att i den kommission, som peC handlar dessa ordnars angelägenheter, och gi i hvilken den förenämnde kardinalen är fe ledamot, förskaffa inträde åt en del bilic skopar, som äro gynnsamt stämda för ordnarne. Man hoppas, att dessa biskopar pr skola lyckas motverka kardinal Bizzarris 8e åtgöranden i detta afseende, nämligen att åS inskränka antalet ordnar, försvåra afläggandet af ordenslösten och åt biskoparne fu cemna större makt öfver klosterbröderna. hEn korrespondent till ,,Köln. zeit. sägzer, att frågan om påfvens ofelbarhet spear en långt mindre vigtig roll i Italien afin annorstädes, enär det italienska previl terskapet anser den som en rent theore-vad isk fråga af ringa praktisk betydelse. hj. Dock omtalas som en anmärkningsvärd sfd illdragelse, att de flesta neapolitanska bive kopar anslutit sig till dem, som upp-äll räda mot den nämnda dogmen. till AMERIKA. hö, Angående upproret vid Red River har n. Iudsonsbay-bolaget mottagit följande teletel ram från sin agent i S:t Paul, Minnesota: af Insurgenternas chef Piel lärer vara till-hel ängatagen, och det heter, att guvernör irå fa stanssha Ala JÖ HR? An anl