Blandade anno. Ett minne af Ulla Winblad. I Dag. Nyh. läses: Bland de öfverståthållare-embetets handlingar, hvilka för några år sedan försåldes som makulatur, har man hittat nedanstående handiing af den frejdade Ulla Winblad: . Underterknat har hyrt af Shhersant Enkan vid Kungli gardet madam Stawa Lindbom på ett halvt års tid från den 20 Februarii reknat 36 skiling silf:mt i månaden som betalas 12 sk. genast och sedan war månad efteråt som är En Spegell lampet med pipor fyra stolar med Blomig Sitay öfverdrag men den ena med Gråt båy en såffa med samma gråt båy Ett kycksbord och twå blå fönsterpalar En natkåmod af fransyskt tre med tenpåtta som är en bit utur kanten nära hantaget t9å blåa trestolar som jag förbinder mig att i samma stånd igien lemna den 20 Augustii med hyra för di sidsta 2 månader. Stockholm 19 Februarii 1785, Ulrica Norström föd Wiinblad. Under namnteckningen tinnes ett sigill, framställande ett W inom ea ring och deröfver en slags ornering, som vid första påseendet ser ut som en krona. Denna slags ornering uppkom redan på 1600-talet och var allmänt i bruk på 1700-talet för att esterhärma adelns vapen, hvilka lekte i hågen på många. Ett mycket lösligt omdöme. En tyrolerbonde har tällt följande omdöme öfver det nu rådande tillståndet i Österrike: I Österrike är nu allt lös ulderna tallösa, skatterna ändlösa, politiken aktlös. armten modlös, ministrarne rådlösa, tillståndet hopplöst, pressen gudlös, teatern skamlös, rna tygellösa, upplysningen maktlös och vingerict gränslöst. Bryter det nu löst, så äro naturligtvis de liberala skuldlösa. Af lifvet i Nordamerikas sydstater gitver en brefskrisvare från Wicksburg till tidningen Amerika följande skildring: — — — I kunnen icke tänka eder, hvilka svå0 här iråkade. En liten del vill jag dock omtala. I mitt förra bref omnämnde jag, att vi arbetade vid ,Ornega landing, fingo 40 dollars i månaden och allting fritt. Till all olycka erhöllo vi 5 supar om dagen, och de, som önskade dubbelt så många eller flera, fingo det gerna. Hvad följden blifver af sådant kunnen I lätt tänka. Vår betalning fingo vi ganska riktigt, och arbetet var billigt. Vi hade en stor, stark svensk till vår arbetsföreståndare (bas), och denne hade kaptenens och öfverstens (arbetskontraktörerna) hela förtroende. Men så var der ock en brånvinsbas, en irländare, en af de värsta af detta onda slägte. Dessa basar blefvo oense sinsemellan. Vi voro 30 svenskar, som tillhopa med en stor mängd tyskar lågo i ett stort brädhus. Om aftonen Tomasmessodagen, sedan vi lagt oss, kom denne bränvinsbas i sällskap med en stor skara vilda och fulla irländare och rusade in, beväpnade med revolvers, yxor, skoflar och hvarjehanda vapen. Som vi hade eld i spisen, kunde de ganska godt se, och nu gick skott på skott, yxor och skoflar användes blindt på våra sängar. Ingen af oss hade några vapen, hvarför vi måste fly det fortaste vi kunde. Somliga bröto sig ut genom taket, andra, deribland jag, lyckades komma ut genom dörren. En del fingo något kläder med sig, medan andra undkommo i blotta linnet. Derefter gingo våldsverkarne ut, tillbommade dörren och satte eld på alla fyra hörnen af huset samt stälde sig beväpnade rundtomkring, för att döda hvem som ytterligare kom ut. Slutligen kommo några och dessa slogos så länge det syntes lit i dem, hvarefter de släpades undan och täcktes med ris. Alla våra saker blefvo innebrända och i dem mångas penningar, deribland äfven mina, så att jag nu ej eger en cent. En del at oss fingo kampera i skogen uti bara linnet, och de andra sprungo till de öfriga svenskarne, som befunno sig i en stor byggnad en half mil ifrån, och utgjorde ett antal af 150 man. De pnade sig i hast det bästa de kunde med revolrs, yxor och störar, men stannade i huset. Om morgonen kom en väldig skara väpnade irländare med sin anförare och en röd fana i spetsen. Nu tydde svenskarne till den närliggande skogen, hvarvid några ryckte sina kappsäckar med sig, men andra nödgades qvarlemna dem. Sådan ordning är här, och branvinet är dertill största skullen. Upprors aren blef samma dag genomskjuten med 5 skott af kaptenen, och man hade fått reda på 11 af de andra, hvilka man äfven tänkte skjuta på qvällen. i Så står här till! utt gammalt skrå. I Dannenberg, Nordtyskand, finnes ett gammalt skrå eller gille bland ederna, hvilket upprättades 1376. Det var för: gra dagar sedan fråga om dess upplösning, men nedlemmarne beslöto på en sammankomst, att kräct skulle fortfara till 1876, för att medlem-A narne då skulle kunna fira dess halftusenärigam odelsedag, på hvilken det ock skulle lägga sig i ed att dö. I dess arkiver har man funnit många : arderika upplysningar om arbetarnes förhällanden uder medeltiden. Omröstning genom elektricitet. För att ndv onödig tidspillan vid omröstningar, dås Jjaktiga meningar uppstå inom underhuset i ussiska landtdagen, har grefve Palkenberg föeslagit att införa bruket af en sinnrik elektrisk pparat, uppfunnen af hrr Siemens Ialske i erlin. Detta instrument visar på tre olika taflor det ögonblick omröstningen är gjord: 1) antalet röster; 2) antalet nej-röster; 3) summan af jach nej-röster, hvilken sednare uppgift tjenar till . ontroll. Förutom detta, anger instrumentet på n pappersremsa, innehållande alla medlemmarnes amn, huru hvar och en af dem har röstat, och medelst en autograsisk apparat kan med stor istighet ett obegränsadtantal kopior af denna vw frambringas. Skulle så erfordras, kuma varje medlems namn ech det sätt, på hvilket han te stat, göras synliga för hela huset. Sättet att!d 2— 2