Den sluge drotsen sann lätt, att han hade intet att vänta för uppnåendet af sina planer hos sådana män, som Broder Svensson och Erik Puke. Sådana män som dessa voro honom till och med mera till skada än gagn, äfven om han lyckades göra dem till sina män. De planer han derför uppgjort för att försäkra sig om högsta makten måste framdrifvas på en helt annan väg, och dennas utstakande sysselsatte honom under det han red fram utefter vägen till Djursnäs. Att emellertid hans hat nu i förstone vände sig mot just dessa män, allmogens älsklingar, faller alldeles af sig sjelft, helst som han ansåg denna allmoge farlig för sig genom dem. På det sammanträde, som der egde rum följande dagen, uppträdde han med sin vanliga lugna hållning, väntande af det företräde, som hans ålder och hans silfverhvita hår skänkte honom, och som ingen af de närvarande förvägrade honom, de danska och deras vänner, emedan de i honom sågo medlet för vinnandet af sina systen, Carl Knutsson af klokhet. För denne, som till och med bättre