Deremot måste hr Ahlström, som den unge grefve Ernest, utveckla mera fransysk vivacitg, isynnerhet i första akten. Man bör ej glömma att det är lifliga fransyska karaktärer man har att återgifva. Det i så hög grad muntrande lustspelet gifves åter nästa Fredag. Som förpjes gafs en liten täck komedie kallad ,,Telegrammet, hvilken återgafs af fröken Åberg, fru Boström samt herrar Åhman och Ahlström på ett ganska förtjoustfallt sätt, och äfven framkallade biall. Gårdagens representation har således efterlemnat ett ganska angenämt minne. — Göteborgs Handelsflotta utgjordes vid innevarande års början, enligt den i dessa dagar af hr J. L. Paterson utgifna .Skeppslistan, af 150 fartyg, deraf 137 segelfartyg om 13,561,55 nyläster och 13 ångfartyg om 795 nyläster med tillsammans 620 hästkrafter. Af dessa fartyg hade under år 1869 nybyggts 9, utgörande 956,50 nyläster, och inköpts 7, utg. 102 nyläster. Under samma år hade förolyckats 7 fartyg, utg. 466,30 nyläster, och försälts 7, utg. 439,50 nyläster. Flottan har således under det sistförtlutna året ökats med 2 fartyg. — Räddningsinstitutet på Hisingen. Delegarne i denna stiftelse ha i dag haft allmänt sammanträde, hvarvid ordföranden uppläste en historik öfver institutets stiftelse och verksamhet, hvilken, jemte den vid sammanträdet föredragna revisionsberättelsen för år 1868, kommer att särskildt flentliggöras. Decharge för sistnämnda år beviljades styrelsen. Till ordförande i styrelsen för innevarande år återvaldes hr P. Hammarberg och till ledamot i denswmnma hr J. Pindström. I stället för hr J. Larsson, som alsagt sig ledamotskapet i styrelsen, invaldes hr D. Leffler. Sedan beslut fattats att öka styrelseledamöternas antal med en, utsågs härtill hr lektor O. Jacobi. Till revisorer för år 1869 valdes hrr C. T. ölisch och C. Illlstenius. — Göteborgs IIandtverksskola. Då Hand.-Tid:n i Thorsdags omtalade att stadens handtverksskola blifvit öppnad i en ny lokal, samt att tillträdet till skolan var inskränkt till lärlingar hos sådana yrkesidkare, som äro medlemmar af handtverksoch industriföreningen, anmärkte vi dervid: denna inskränkning lärer dock näppeligen vara förenlig med de vilkor, hvarpå de medel blifvit gifna, genom hvilka skolan uppehålles. Med anledning af denna uttalade åsigt å vår sida, hafva vi blifvit anmodade införa följande s. k. ,,beriktigande: Den at Handelstidningen Thorsdagen den 3 d:s meddelade uppgift rörande härvarande handtverksskola och de vilkor, på hvilka Skolans medel blifvit gifna, är rent af ogrundad. Skolans fond har tillkommit sålunda, att sedan boktryckaren, assessor G. Löwegren, då för tiden utgifvare af tidningen ,,Aftonbladet, föranledt inrättande af denna skola, samlades de tvenne första åren, genom frivilliga gåfvor och sammanskott af handtverksembetena, så mycket medel, att man vid slutet af år 1816 efter utgifternas bestridande innehade 874 rdr 37 sk. rgs., oberäknadt en donation af hr Jonas Kjellberg, som enligt donationsbrefvet skulle utgöra 5,000 rdr, men, då den olyckligtvis, utom 125 rdr, som kontant betalades, bestod af en i en afbränd tomt vid Norra IIamngatan intecknad fordran hos grosshandl. D. Lidberg så 4,875 rdr, som iföljd af dennes straxt derefteråt sntrafkade konkurs, sedan tomtpriset slutligen blifvit nedsatt till 500 rår, med derå upplupna räntor sendast lemnade år 18 1826 1827. 7: 5 eller af samtliga sålunda tillhopa donerade 5,00 rdr endast 2,480 rdr 17 sk. rgd. Vid denna donation var intet annat vilkor fästadt, än att räntan derå skulle användas till lärarens aflöning. År 1533 erhöll handtverksskolan en ny donation af hr Jonas Kjellberg, likaledes å 5,000 rdr; denna gången genom cn testamentarisk disposition, så svidt man kunnat förnimma, utan något slags vilkor. I sednare tiden har skolan erhållit en liknande TI donation å 5,000 rdr genom Anders Carlssons testamente; ren gåfva utan vilkor. Genom större donationer influtna medel uppgå således endast till 12,190 rdr. Återstoden af skolans nuvarande fond, omkring 10,800 rdr, har samlats genom smärre öfverskott, år efter år, öfver de löpande utgifterna. Någon skyldighet att lemna tillträde till skolan åt andra än lärlingar hos till föreningen betalande mästare föresinnes icke i de nämnda donationerna. Förhållandet at andra skäl, rent motsatt. I det ursprungliga, den 6 Juni 1814 godkända sreglementets 5 stadgas, att ,,anmälan till undervisnings åtnjutande göres af den sökandes mästare. Afgifterna till skolan utgingo den tiden, som sagdt, srån ,,embetena, mer eller mindre frivilligt ; men det dröjde föga mer än ett decennium, innan man fann nödigt att direkte uttaxera skolans årliga behof. År 1825 den 14 Okt. beslutades på allmän radstuga att, till en början för 3 år, ,,hvarje I fabrikör eller handtverkare, som var berättigad till skolans begagnande för sina arbetare, skulle till Iskolan erlägga 20 procent af sin sammanskottsafgift. Sedan blef uttaxeringen, nedsatt till 10 procent af sammanskottet, på oförändrade vilkor I beviljad för 5 år i stöten och slutligen af K. M:t stadtastad. Iläraf söljer otvetydigt, att ingen är berättigad att i skolan införa någon lärling, som ej betalar