Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1870, sida 3

Rätltegängsoch Polissaker. Poliskammaren. Eldsvådan sistlidne Fredags afton har i dag varit föremål för undersökning i poliskammaren. Redan vid den första förberedande ransakningen straxt efter branden samt dagen derpå förekommo sådana anledningar att misstänka det egaren till det nedbrunna huset, förre värdshusidkaren Isak Adolf Alldin, sjelf eller genom andra, anlagt elden, att han i Lördags middag införpassades till cellfängelset. Ehuru man vid förhöret i dag icke fick bestämd visshet om, på hvad sätt eller genom hvems åtgörande elden uppkommit, voro dock skälen till antagandet, att Alldin varit den egentlige anstiftaren af branden, så bindande, att han förklarades skyldig qvarstanna i häkte till nästa ransakning. Bland de tretton personer, som voro inkallade till förhöret, berättade hustru Johanna Maria Johansson, hvilken bodde på undra botten i huset, att hon vid half 7-tiden samma afton elden utbröt bemärkt Alldin komma hem, åtföljd af en hustru Olivia Andersson, samt gå in i den lägenhet, bestående af ett rum och kök på undra Dotten, som Alldin sjelf innehar, ehuru han ej är boende derstädes. En stund derefter hade hon hört båda aflägsna sig, men några ögonblick efter det dörren till Alldins kök blifvit stängd hade hon märkt, att det ,sprakade i köket, då hon gått till dörren och tittat in genom nyckelhålet. Hon hade då ej kunnat se något för rök, men sedan hon gått fram till ett fönster, hade hon genom detta varseblifvit att elden hade sin härd i en afskrankning eller s. k. skrubb i Alldins kök. Ynglingen Axel Patrik Pettersson synes hafva varit den, som först bemärkte elden. Han hade nemligen varit inne i en salubod i närheten af brandstället samt då upptäckt, att eld utbrutit i Alldins kök. Skyndsamt hade han sprungit dit samt, då dörren varit olåst, äfven inkommit i köket. Isan hade funnit eld i en mängd lätt autändbara ämnen, såsom papper, spånor m. m., hvilka funnits förvarade i den ofvannämnda skrubben. Med ett medhafdt ämbar vatten hade han försökt samt äfven till en del lyckats att släcka elden, men då hade någon person sönderslagit rutorna i fönstret, hvarvid elden fått näring af det uppkomna luftdraget. Ilan måste nu lemna stället, emedan röken hotade att qväfva honom. Derefter hördes arbetskarlen Anders Johansson, hvilken hade följande, för Alldin graverande berättelse att afgifva: Johansson, som hade varit Alldin bebjelplig i hans åkerirörelse, hade vid flera tillfällen, och sednast på morgonen samma, lag som elden uppkom, blifvit af A. tillfrågad, om han ej ville ,,tutta på det gamla rucklet, dervid Alldin lofvat honom antingen egen häst och åkdon eller ock att förbjelpa honom till Amerika, om han heldre önskade detta. Alldin hade vid dessa samtal tillika sagt, att antändningen skulle gå mycket lätt för sig, emedan han enlast behöfde tända eld på en halmkärfve, som 1r sådant ändamål blifvit inlagd i skrubben. Johanson hade emellertid till intet pris velat åtaga sig let ruskiga uppdraget, utan tvärtom alltid förebrått Alldin för det han umgicks med dylika tansar. Sedan elden utbrutit och J. fått höra, att let var i Alldins bus, bade ban genast misstänkt, let denne förmått någon annan att anlägga elden. Arbetskarlen Anders Andersson, som ätven vait i Alldins tjenst, hade likaledes af A. blifvit ippmanad att anlägga eld i den omtalade skrubven, och sednast i Söndags åtta dagar sedan, då Uldin sagt till honom att det vore j5mycket passigt Andersson hade emellertid icke heller in. sått på en dylik affär, ehuru äfven hau Vlfsit ofvad rundlig ersättning. Alldin, som är omkring 40 år gammal, förneade med fräckhet såvälall vetskap om som delaktiset i branden, påstående att hvad de båda sednast ämnda arbetskarlarne berättat, vore vlögn alltammans.. Han bade aldrig hrarken haft några ådana yttranden eller ons tänkt på att tända eld å sitt hus. Han upplyste derjemte att han för uset, som var assureradt för 3.000 rdr, blifvit juden 4,000 rdr, och att det således varit en förist för honom att det brunnit. Den vidare ransakningen uppsköts till nästa låndag, och skulle Alldin emellertid, som nämndt, örvaras i cellfängelset.