na framställde ministrarne Giskra, Ierbs och Ilasner hängando i en galge. Dager förut hade tidningen , Narodni Listyblif vit konfiskerad på grund af en artikel sem ministrar, fom programmer, hvilker innehöll bäftiga anfall mot det nya kabinettet. FRANKRIKE. Det utskott, som lagstiftande församlingen tillsatt för den förberedande behand: lingen af frågan om det parlamentariska initiativet (lagstiftande församlingens rät tighet att föreslå förändringar i konstitutionen), har den 31 Januari haft ett lä gre möte, i hvilket äfven ministrarne Oilivier, Talaouet och Buffet deltogo. Utskottet hade önskat ministrarnes närvaro för att erhålla upplysning om regeringens åsigt angående lagförslag, som väckas af deputerade och ha förändringar i konstitutio nen till ändamål. Enligt 1852 års konstitution har nämligen lagstiftande församlingen icke rättighet att diskutera sjelfva författningen, utan alla frågor af sådant slag äro förbehållna senaten. Ollivier svarade, att regeringen tillät diskussioner aj författninesfrägor, då de framträdde i form af interpellationer, enär antagandet af en motiverad dagordning (såsom följd af en sådan interpellation) icke hade samma betydelse för regeringen som en verklig omröstning öfver ett bestämdt lagförslag. Deremot kunde regeringen icke gå in på att tillerkänna lagstiftande församlingen rättighet att antaga förändringar i författningen, hvilket, enligt statsgrundlagen, uteslutande tillkommer senaten. Olivier bemyndigade utskottet attupptaga denna förklaring från regeringens sida i den berättelse, som inom kort skall föreläggas amlingen, men önskade, att man i förväg ville meddela honom den form, under hvilken man ämnade offentliggöra förklaringen. Oppositionstidningarna äro, som man kan tänka sig, icke belåtna med denna inskränkning af lagstiftande församlingens myndighetsområde och beskylla Ollivier för, att han redan blifvit en annan Rouher, i det han kastat sig i armarne på högern, hvaremot han mer och mer sviker venstra centerns åsigter. I vorkligheten förhåller sig dock saken sålunda, att icke heller venstra centern i sitt program upptagit anspråket på att frånsaga 8 senaten dess hittilisvarande initiativ i författningsfj . Keratry har i lagstiftande församlingen framställt en interpellation för alt fästa regeringens uppmärksamhet på nödvändigheten af att hålla i helgd den lag mot jesniterna, som, enligt interpellantens förmening, räkat i sörfall. Det as att vicomte de la Gucronniore, för närvarande ambassadör i Brissel, skall förflyttas till samma post i Madrid. Markis Lavalette har begärt afsked från sin befattning som ambassadör i London, men qvarstannar dock i detta embete, tills man funnit en lämplig efterträdare åt honom. ILlera korrespondenter till , Köln. Zeit. siiga, att kejsaren icke personligen lagt sig det ringaste uti den nyligen företagna alsättningen utaf en mängd presekter. En med sådan afsättning hotad prefekt, Pastourcau, som redan verkligen förlorat sin post, hade skyndat till Paris för att protestera mot det behandlingssätt, man tilltänkt honom. Men förgäfves åberopade han sig på ,de trogna tjenster, han gjort; kejsaren förklarade, det han icke kunde befatta sig med den saken, samt att han! intet annat förmådde än att lemna honom ott exempel på sjelfuppoftving, enär han (kejsaren) sjelf dagligen måste röna ett långt hårdare bellandlingssätt, utan att någonsin beklaga sig deröfver. I ,,Gauloist hoter det: Den nationella handelsunionens generalsyndikat uppgifver följande resultat af de undersökningar, som handelskamrarne anställt öfver de år 1860 afslutade handelsfördragen; 42 handelskamrar röstade för fördragens bibehållande, 7 för devergingo till dagordningen ras uppsägning, 1 öfverg och 3 afgärro intet svar. IIandelsunionen omsattar mer än 6,000 handlande, fördelalle i 56 gruper. Hvarje grupp väljer en syndikatkammare med 15 å 50 medlemmar. Syndikatkamrarne utnämna sjelfva sina byråer, och föreningen af dessa byråer konstituerar det generalsyndikat, som representerar ,.den nationella handelsunionen. Alla industrier äro representerade i detta sällskap. Ä ENGLAND. Ånnu en gång har ett rykte uppdykat derom, alt Livingstone skulle vara mördad. Kapten Cochrane, hvilken på vestra kusten af Afrika förer befäl öfver det engelska krigsskeppet Paterel, skrifver den ) Januari till sin svärfar Doherty: Några rader för att meddela er, att d:r Livingstone blifvit mördad och uppbränd af infödingarlle