Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1870, sida 4

Svar till br Frederick Nelson från InmanLiniens Kongl. Postångbåtskompani. Som jag till min förvåning funnit att hr Frederi elson, min förre agents insatt uti åtskilliga svenska tidvingar en annons för Amerikanska kmigrantkompaniet, hvilken innehåller några opåkallade insinuationer och anklagelser mot Inman-Liniens Ångbåtskomp., vill jag lägga följande fakta inför den svenska allmänheten, för att sålunda aflägsna alla ofördelaktiga in : som möjligen kunnat framkallas genom hr Nelsons missrepresentation af vår livie: Sålunda bar br Fred. Nelson bland annat insiunerat, att ombord på Inmans ångbåtar skulle en dålig behandling af passagerarno fortfarande haka egt rum. Om så verkligen varit förhållandet, borde väl en minskning i passagerareantalet hafva förekommit under den långa tid kompaniet befordrat emigranter från Svc ige till Amerika; i dess ställe bar detta antal med hvarje år ökats. Men låtom oss höra hr Nelsons egna ord i ett cirkulär af Januari månad förlidet år, benämndt ,, Frederick Nelsons Råd och varningar till emigranter. Deri kallar han Inman-Linien den på litligaste af alla och åberopar prof att linien ,ännu fö jenar det förtroende den eger samt är ansedd den ,,bästa af alla, hvarefter han Spå heder och tro försä att ingen som föredrager Inman-Linien för resa skall ångra sitt val. I ett annat cirkulär omtalas att af 10,000 emigranter, skeppade med Inman-Linien förlidet år. nästan alla funnit sig belåtna, och om missnöje yitrats af några få, har det visat sig att de bordt skylla sig sjelfva för orsaken dertill. slutligen yttrar hr Nelson i samma cirknlär, att han efter många års erfarenhet och noggrann under g af de olika ångbåtslinierna beslutat att äfven detta år (1869) hålla fast vid Inman-Linien. . ådan var hr Nelsons opinion — en ganska hög i sanning — om Inman-Linien i början af år 1869. Emigrationen började ej förrän i April månad samma år, och redan 2 å 3 månader derefter finner hr Nelson, att Inman-Linien sorlsurande behandlat sina emigranter illa. Huru kunna dessa hr Nelsons yttranden stå tillsammans, att den ena månaden förklara Inman-Linien vara den bästa af alla och ,,på heder och tro försäkra, att den som reser på linien ej behöfver ångra sig, hvilket väl förutsätter att passagerare blifva väl behandlade, och den andra månaden låta påskina att linien forfarande behandlar sina emigranter illa? Ilvarje opartisk person finner lätt, att hr Nelson af någon anledning vill söka nedsätta Iumnan-Linien i den svenska allmänhetens ögon, utan att han insett det han samtidigt motsäger sig sjelf, och sålunda gör sina anklagelser och insinuationer lika med noll och at intet värde. Sannt må vara att på Inman-Liniens ångbåtar, likasom på alla andra liniers, oaktadt rederiets bästa bemödanden, icke alltid den yppersta betjening kunnat erhållas, så att någon gång en emigrant blifvit mindre höllgt bemött eller en och annan af hans medhasda saker bortstulen. Ilärför finnes dock det botemedel att göra anmälan hos kaptenen genom de svenska stevarderna, och om dessa ej fullgjort sin skyldighet att skydda och bistå emigranterna, så är felet hr Nelsons, emedan de blefvo tillsatta på hans förslag. Klagomålen må emellertid vara grundade eller icke, så är kompaniet fast beslutet att hädanefter utöfva den strängaste tillsyn och kontroll, på det de icke vidare må komma ifråga. Hvilka hr Nelsons afsigter med sina anklagelser mot Iuman-Länien än må hafva varit, så kan jag på heder och tro försäkra, att denna linie icke i något afseende, det vare sig passagerares behandling, kost och andra beqvimligheter, fartygens sjöduglighet och snabbhet, ofticerares eller besättnings skicklighet och humanitet varit, är eller skall blifva underlägsen utan snarare ötverlägsen hvarje annan linie. Och detta är ett faktum, som hr Nelson känner lika väl som Jag sjelf. Liverpool i Januari 1870. äkrar,