Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1870, sida 4

( Tnsändt.) Nöden har ingen lag. Medlidsamma och barmhertiga sam låt ej dessa rader undgå din uppmi samhet! Huru må gånger hafva ej utblottade och nödställda familjer gjort anspråk på ditt medlidande och ställt din barmhertighet på prof; hurn många gånger har ej den, som till sista droppan smakat på innehållet i sattigdomes och armodets bägare, anropat dig om hjelp, och du har i nödens stund aldrig hållit din hjelpsamma hand tillbaka! Tröttna ej heller nu, Ni bättre lottade medlemmar af Göteborgs e samhälle, vid de rop, då Ni n nu får höra sådane! En ekonomi kymrad, och dertill af jukdom trästad, familj vänder sig förtröstansfullt till Eder med bön om hjelp. Man och hustru, båda utsträckta på plågans läger, skåda omkring sig ej mindre in 7 minderåriga barn, oförmögna att senom arbete förvärfva hvarken sig sjelf eller sina föräldrar uppehälle. Ni, som ömmar för en af sjukdomens gissel plåsad familj, uppsöken då urmakaren Volke, uträden i hans torftiga boning, belägen i Majornas 3:dje rote N:o 37, och Ni skoen der blifva vittnen till omständigheter, om knappast låta tänka sig. Ilär, om vågonstädes, är snar hjelp af nöden. Om ågon godhetsfullt tänker på dessa beyckta med en skävf för att lindra deras ind, men tillfölje af ställets aflägsna ige ej har tid och tillfälle att göra beök derstädes, så emottagas tacksamt lessa gåfvor i hr (. D. Eggers tobuksmtik vid Salutorget och skola framdeles edovisas irk