Blandade ämnen. Frankrikes förhistoriska befolkning. Utt 1 London utgifvet arkeologiskt praktverk: licliquias Aduitania af Lartet och Christy, hvaraf de första 2 qvarthäftena hafva utkommit från 1865 till 15869 och som fullständigt kommer att omfatta 20 sådana häften, innehåller märkvärdiga detaljerade upplysningar om och afbildningar af de gjorda fynden i grottorna i Vereres-dalen i landskapet Perigord af departementet Dordogne, särskildt af de der upptäckta fornsakerna från rendjursperioden. Man har nemligen i dessa hålor funnit lemningar af menskliga innebyggare och deras verktyg, tillika med knotor af utdöda djur, eller åtminstone sådana, som icke längre finnas i Frankrike, deribland af renar, jemte lansoch pilspetsar och renhorn, samt kindtänder af mammuthdjur och bearbetadt elfenben 0. s. v. Verktygen voro dels af flinta, alldeles lika dem, som på så många andra häll anträffats, dels af ben och horn, de sistvämnda omisskänneligen förfärdigade i sjelfva grottorna, der man ätven fann dylika ofulländade och med lemningar från förarbetningen. Dessa verktyg sakna icke spår af konstfärdighet; sålunda finner man på dolkar af ben inristningar söreställande renar, fiskar m. m., samt djurtänder och snäckor, konstfärdigt ombildade till smycken. Att grottans innebyggare i Dordogne tillhöra en atlägsnare forntid, än de danska forntidsmenniskor, som efterlemnat ,,kjökkenmöddingarna, synes deraf, att i dem icke finnas spår efter renar, men deremot ben af husdjur, såsom hunden. Återstoderna at de schweziska pålbyggnaderna måste autagas vara ännu yngre. Spår at sjelfva grott-innevånarne har man först sednare funnit vid arbetena för en jernvägsanläggning, hvarvid man kom att aftäcka en ny grotta vid Cro-Magnon, i fyra till fem jordaflagringar från olika tidsåldrar. I denna håla fann man derjemte, utom mammuth-djuret, qvarlefvor af grott-björnen, grott-tigern, vargen, råfven, vildsvinet, uroxen, bjorten, renen, stenbocken och framför allt af hästen, som, jemte renen, varit innevånarnes vigtigaste näringsmedel. Man fann sammanräknadt fyra hufvudskalar och skelett af menniskor; de två manliga och två qvinliga buåvudskålarna hatva, sedda framifrån, eskimå-form. De öfriga knotorna vittna om, att dessa grottmenniskor hafva varit af hög växt och utomordentligt kraft ullt bygda, och hjernkapseln är af ett så ovanligt stort omfång, att det väckte för åning. Den starka muskelbildningen, tändernas skefva ställning, ansigtets stora bredd och den athletiska kroppsbyggnaden antyda ett rått lefnadssätt, och man kan sålunda antaga, att de Cro-Maguonska grott-innevånarne hafva varit ,,vildar, men tillika vildar med hög andlig begåfning och förmåga af utveckling. Tandhyals jagt. Från Middelfart skrifves den 28 Janua ra marsvinsjäg: j i Onsdags en lyc och mycket ant fångst, i det de på eftermiddagen upptäckte en stor ilock —33 till 400 st. — här ovanliga tandhvalar, af hvilka det fram på aftonen lyckades dem att fånga 49 st. Det var i går en riktig vallsart till stranden vid Teglgaard för att se dessa stora djur, bvilka äro från 5—14 fot långa och intill 10 foti omkrets öfver buken. De hafva en mängd (emellan 80 —100) spetsiga, kägelformiga tänder, hvilka på de största djuren äro mycket sörslitna, hvaraf man kan antaga, att djuren äro mycket gamla. De äro ganska köttrika, och ett af de lagom stora djuren har gifvit öfver 10 lispund spåck, men ouppskurna vägde de största säkerligen 50 lispund pr stycke. De voro svärare att fånga vanliga marsvin, och de nya garn, som våra mn vinsjagare under sednare tid begagnat, ledo icke obetydlig skada, då fångsten skulle föras i land för utt dödas. Men sedan slagtandet börjats och då blodet flöt, upphörde djurens kraftiga motstånd, och de qvarvarande blefvo, i likhet med grindhyalen, lättare att draga i land och tycktes sjelva vilja begifva sig till det ställe, der blod slöt. Ualer fångsten och då de skulle föras i land, hoppade de ibland högt öfver vattenytan och visade lerigenom sin utomordentliga styrka. Fredagen len 3 Januari 1862 fångades här 5 dy deltiuer, nen de voro icke på långt så stora, som de si lesta af dessa. : Hvad kostar hvarje gnillatincrad förbryare Frankrike? Vid hvarje as tt är anstäld n bödel med två medhjelpare, hvilka tillsammans aafva i lön 5,000 francs om året. Nu fiuvas i tankrike 90 assisdomstolar och alltså 270 bödar, hvilka få tillsammans 450,000 francs ilön om et. Vanligtvis afrättas i Frankrike 37 personer å året, och således kostar hvarje hufvud, sou L aller under guillotinen, staten omkring 12. 12 ranes. i rad AAAA