Såätser på Jern och manufakturvaror, så böra vi belägga dess spanmål med tull. Ty det måste råda reciprocitet mellan 0s8. Ilärtill göres dock den förargliga invändningen: , Vi skulle härmed endast straffa oss sjelfva. Ej nog att våra jernverk och fabriker nu lida af bristande afsättning; de skulle derefter äfven få betala sina hfstörnödenheter högre. Degnna fråga om reciprocitet var ock å baue vid den sednaste svenska riksdagen, då en motion i ämnet frambars af hr Åkerlund, som dock icke förmådde vidare försvara eller uppehålla sin sak. Det enskilta utskott, som förehade motionen, afstyrkte densamma uti en särdeles väl affattad motivering, hvari handelsfrihetens grundsatser tydligt uttalades, och andra kammaren biträdde utskottets mening utan diskussion. Således bör denna sak nu kunna anses vara hos oss utagerad. Och så hoppas vi, att utgången äfven skall blifva med andra reaktionära försök på detta område, vare sig de framträda såsom yrkande på reciprocitet eller registrerings-afgifter eller i någon annan förstucken form. Hafva ock våra ,landtmän nu varit nog naive att insätta hufvudsakligen protektionister i bevillningsutskottet, så skola de väl snart få ögonen öppnade för sin missuppfattning, i det de lära sig förstå, att de här gå helt andra intressens ärenden än sina egna. Särskilt göra vi kammarens fredsvänner uppmärksamma derpå, att handelsfriheten och freden nationerna emellan äro med hvarandra solidariska, hvadan det är också alldeles i sin ordning, att fredsiderna först med allvar framträdde genom frihandelns sakförare. Så är ock all frihet solidarisk. En upplyst man, som ir mäktig af följdriktighet i sin tankegång, kan icke förorda friheten i ett och tvånget i ett annat fall, då n. b. friheten ej får förblandas med det sjelfsväld, som bryter de moraliska lagar, hvilka uppbära friheten. Det är alltså konseqvent af Frankrike, då det nu inträdt på fullt allvar uppå den verkliga frihetens bana, att afslå alla reaktionära försök till inskränkande af handelsfriheten, som för landet i dess helhet burit så goda frukter, att det näppeligen utan denna frihet skulle hafva kunnat bära de bördor, som varit detsamma pålagda, i förening med de svårigheter, som uppstålt af yttre orsaker, såsom det stora kriget i Amerika, m. m. Så har handelsfördraget mellan de båda mäktiga staterna England och Frankrike varit nyttigt derutinnan att det bundit båda rikena under en så lång tid, att en oafbruten erfarenhet kunnat derunder vinnas. Och detta är just fördelen äfven för oss af ,,den franska traktaten, i det den är gällande för så lång tid, att den tillfälliga opinionsvinden kan hinna före dess utgång förändras. Det är i denna vissa öfvertygelse, som handelsfrihetens vänner taga de protektionistiska försök, som nu uppdyka, med synnerligt lugn. Staden och Länet, Föreläsning. Inför ett fortfarande lika talrikt auditorium höll prof. Bauck i Lördags afton sin sjunde föreläsning, som afbandlade Mendelsolm-Bartholdy, hvars karakteristik här afslutades, hvarpå tal:n öfvergick till Rossini, vidrörande dock endast början af denne berömde tonsättares lif. De musiknummer, som illustrerade aftonens föredrag, voro intermezot och elfscherzor ur Mendelsohns Midsommarnattsdröm, utfördt på piano af fru Wilskman och fröken IIilda Thegerström, hvarjemte fru Biörklund föredrog Mendelsohns Friiblingslied och Auf Fligeln des Gesanges, med ackompagnemang af föreläsaren. Då Mendelsohn hör till de tonsättare, hvilkas kompositioner i våra dagar mest utföras, särdeles på piano, har det utan tvifvel varit mycket lärorikt för många af de närvarande åhörarne att vägledas genom prof. Bauck i uppfattningen af den inre. betydelsen utaf denne store mästares verk. Mendelsohn, hvilkens lyckliga yttre ställning satte honom i tillfälle att med fullt oberoende få egna sig åt sin konst, var en skarp sjelfkritiker, så uteslöt ban, efter första uppförandet af sitt oratorium Paulus, ej mindre än tio nummer, hvarmed han ej var tillfredsställd. Prof. B:s sista föreläsning hålles nästa Onsdag. -Teatern. Vår berömde dramaturg, skald och skådespelare hr Joh. Jolin, kommer, såsom man af annons i dagens blad erfar, att uppträda på Göteborgs teater i morgon Tisdag, uti samma skådespel, ,,En comedi, hvari hr Jolin debuterade för sin samtid såsom på en gång författare och skådespelare för nära 25 år tillbaka Jan har efter denna tid skördat många vackra lagrar och vunnit ett namn, som cke snart skall dö. Han har ock nu cunnat, tillfredsstalld med sina framgånsar, draga sig tillbaka från scenen, men sar likväl ej förmått motstå lockelsen att teruppträda på tiljan i Sveriges andra tad, som blott gjort hans bekantskap flykigt för ett tjugotal af år tillbaka. Vår Um mhot skall helt viest wota att unn.