Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 januari 1870, sida 1

RIKSDAGEN. Sammanträde den 28 Januari. Andra kammaren. (Kl. 10 f. m.) De från föregående sammanträde bordlagda motioner blefvo samtliga till vederbörande utskott hänvisade utan diskussion, med undantag af tvenne, nemligen hr Askers om anslag till Norra stambanans fortsättande från Upsala öfver Sala till Storviks station på Gefle—Dala-jernvägen och hr Grills om förändrad sträckning af den Östra stambanan. Hr Asker, som först erhöll ordet, åberopade till stöd för deras mening, som gåfve Salalinien företräde, K. M:ts proposition vid 1857 års riksdag. Då hade regeringen på talande skäl, hvilka ännu egde lika bindande kraft, föreslagit riksdagen att bevilja medel till Sala-banan, men sedermera hade den, på skäl som vore tal. obekanta, ändrat äsigt. Tal. öfvergick bärester till en granskning af grefve Sparres anförande under gårdagens sammanträde. Denne 4tal., som ofta reste utrikes, hade åberopat rämmande staters exempel till bevis derpå, att jernvägslinier utmed segelbara vatten vore fördelaktiga. I afseende härå vore det dock att märka, att dessa banor bygdes först då den europeiska trafiken fordrade dessa begge kommunikationsmedel i samma riktning. Årefve Sparre hade klandrat öfverste Ericson, men denne mans rykte, derom vore tal. öfvertygad, skulle lefva längt efter det en mängd såpbubblor brustit. Samma värde tal. hade frågat, hvad norrländingarne hade för intresse af ifrågavarande bansträckning? Ilärtili ville tal. svara, att Salaliniens starkasto sida just vore, att Norrlands intresse i afseende å densamma vore förenadt med fosterlandets. Grefve Sparre uppdrog en målande skildring af de gamla ståndsriksdagarnes jernvagsstrider samt upptog derefter till besvarande atskll iga af den föregående talarens yttranden. Denne hade nemligen frågat, hvilka talande skäl föranledt regeringen att ändra åsigt? Jo, dessa skäl vore trafikstyrelsens berättelser om trafiken å statens jernvägar. Af desamma inhemtades, att inkomsten i vissa bandelar (mellan Stockholm och Gnesta samt Jönköping, och Elmhult), som gingo genom ödemarker, eller sådana trakter, som Salabanan komme att genomlöpa, ej uppginge till mer än en procent. Det hade vidare frågats. hvad vi skulle öra af Upsalabanan, om Sevallalinien komme till ånd.. Denna bana lemnade, enligt den sist utkomna berättelsen, omkring 212 Procent, och anledning förefunnes, att rörelsen a densamma skulle stiga allt mer och mer. Sitt yttrande, att en del af Salabanan komme att gå genom skoglösa, bergiga och ofruktbara trakter, vidhöll tal. Sevallalinien leremot, hvars gagu för bergslagen och hufvudstaden ej vore tritvel underkastadt, genomlöpte synnsammare trakter. Hr Kolmodin ville ej försöka slita tvisten, aningen Salalinion hade företräde framför Sevalla