Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1870, sida 2

Denna blick var en ljusglimt för Ade laide, och hon svarade lisligt: — Ja visst. Mamma och jag ha redar kommit öfverens med moster Lang ocl Clara att vara i sällskap med dem, och kusin Otto får då bli vår kavaljer. Kusin Otto, en son till fru Lang och broder till Clara, var en ung löjtnant, som utgjort en af Sternes farligaste medtäflare om Adelaides hand. Sterner ryckte till och bet sig iläppen, men återtog med skenbart lugn: — Nå, det gläder mig att min nödtvungna afresa ej hindrar dig att delta i detta nöje; du och mamma begagna väl de kostymer ni först beslöto er för? — Ja, mamma har blå domino och jag rosafärgad, med en hvit och röd rosett som igenkänningstecken. Samtalet fortsattes en stund mellan de båda trolofvade och fru IIerbst, som nu äfven bade inkommit, hvarefter Sterner tog alsked, med löfte att skicka upp de antecknade biljetterna den följande dagen före sin afresa med förmiddagstäget. Sedan han aflägsnat sig, yttrade Adelaide leende: — Mamma, jag misstänker starkt att Fabian ämnar spela en komedi, men vi skola betala honom med samma mynt. Den följande dagen afreste Sterner verkligen på förmiddagen, men tillsade oförsigtigt nog sin gamla städerska, att han skulle återkomma på Lördagsaftonen, hvarför hon skulle hemta hans kostym och hålla rummen i ordning. Fru Herbsts huspiga erfor detta af städerskan och underrättade fruntimren derom, hvilka i förening med fru Lang och hennes dotter Clara genast uppgjorde sin plan. Löjt