Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1870, sida 2

sin fästmans öfverspända idber och sökte gifva dem en naturligare riktning. Vid flera tillfällen, då han, med beräkning att pröfva henne, visat henne köld, sökt väcka hennes svartsjuka, eller framställt sina åsigter om huru den fullkomliga qvinnan borde vara, hade hon alltid slagit honom med hans egna vapen och derunder äfven märkt, att Sterner hade afgjorda anlag för svartsjuka. Emellertid började ett rykte sprida sig, att en operamaskerad skulle arrangeras å Nya teatern. Tanken på detta för vår stad så ovanliga nöje började genast sysselsätta ungdomen samt äfven Adelaide Herbst och hennes moder; — brodern Gustaf var frånvarande i en affärsresa. Denna tillämnade maskerad gat äfven Sterner åtskilligt att tänka på. Trogen sina excentriska idber beslöt han att i största hemlighet beställa sig en kostym, underrätta Adelaide att en ytterst vigtig affär tvang honom att afresa till Örebro dagen före maskeraden, hvarefter han, ifall hon likväl ville bevista balen, ämnade infinna sig der fullkomligt okänd samt under aftonen noga observera henne. I enlighet med denna plan besökte han fru Herbst på Thorsdagen, samma vecka maskeraden skulle gifvas, och meddelade Adelaide sin nödtvungna bortresa med så väl spelad ledsnad, att den unga flickan verkligen blef förd bakom ljuset några ögonblick. — Så ledsamt, utbrast hon, — hvem skall nu bli vår kavaljer? — Du tänker således ändå gå upp på pilen? frågade Sterner med en forskande blick.