drag, hvari han erinrade om den rikedom på torimossar, som förefinnes i värti lkand, och hvilka, hittills nästan alldeles obegagnade, representera ett dödt kapital af många tusen millioner. I stället för att draga all möjlig vinst af denna ofantliga skatt, betala vi fem millioner rdr årligen till EnglIand för stenkol samt misshushålla med och i vissa trakter af landet alldeles föröda våra skogar; och detta medan man i Norge och Danmark förstår rätt väl att göra sig bränntorfven till godo. Tal. framdrog med afseende på skogshushållningen följande ganska tydligt talande siffr vi förbruka ärligen 8,S18,000 famnar ved, under det vi, om vi vilja att våra skogar skola ega bestånd, icke få göra af med mer än 5,720,000 famnar 4): alltså — för hvarje år åtgå 3.098,000 famnar för mycket. Under åren 1864 —1868 ha icke mindre än 22 millioner i tillväxt stadda unga träd (8. k. pitprops) exporterats till utlandet ). Ersättningen för dessa bar varit ringa i förhållande till den sy skada skogens sköflande på detta vis tillskandat landet. Man har följt slöseriets hushållning, lem1 nande åt efterkommande de sorgliga resultater som . af slik hushällning alltid framkallas, såvida icke bjelp kommer i tid. En sådan hjelp — och denna 1 mycket kraftig — erbjuder bränntorfven. Ju all1 männare denna börjar begagnas, dess mindre behöfver skogen anlitas för våra egna behof; och ij generaldirektören ansäg derför att man på allt y sätt borde söka så väl genom skrifter som ,5exempel i handling befrämja ett allmännare användande af bränntorfven. I fråga om att föregå med praktiska exempel, borde vederbörande jernvägs-35 styrelser i främsta rummet dertill finna sig uppmanade. Det skulle vara af oberäknelig nytta, om 5 de trafikerande blefve vana vid att i stationernas d väntsalar, tjensteoch boningsrum m. m. se torf begagnas i stället för ved eller cokes och dervid funne att detta af så mången såsom olämpligt och 7 i flera afseenden oanvändbart framställda brännmaterial. duger lika bra som vare sig ved eller cokes. Ätven till lokomotiven kan bränntorf an-J vändas — här likaväl som i Bäjern, der man be-1 gagnat sådan för detta ändamål allt sedan är; Hr Storckenfelt, som på uppmaning af prof. j Arrhenius yttrade sig om torfvens användbarhet, 4 förklarade att han begagnat s. k. skär-torf i 28 års tid såsom brännmaterial och att ban för sin!, del icke funnit de aldra ringaste olägenheter der-a med förenade, så snart några föga besvärliga, gea nom erfarenheten uppdagade försigtighetsmått iakt1 t 9 i J I 8 I 1 1 — — — — FA -— — — togos. Af öfriga föredrag, som höllos, må nänmas en framställning af prof. Arrhenius, hvari denne, med anledning af en skrift, hvilken utgifvits af en 3 framstående engelsk agrikulturkemist på teoretisk väg förklarade orsaken till det af landtbrukare sedan länge kända, men hittills oförklarade förhål-! landet att klöfvern lämpar sig så förträffligt såisom förfrukt för hvete och annan säd. Prof. Bergstrand gaf tillkänna, att man i Dalarne under oljeborrningen funnit, i stället för olja, någonting annat af stort. värde, nemligen ett starkt fosforsyrchaltigt , stenlager, ett ypperligt råmaterial för be: redande af superfosfat. fr — Organistvalet i Klara, som förrätta: des i Mändags afton, utföll så, alt musik-i direktören J. L. Ohlsson erhöll 945, musikdirektören J. C. Nordqvist 390 och utexaminerade organist-kandidaten Decander 38 röster, hvadan direktör Ohlsson blef den lycklige. En ovanligt stor mängd; röstande deltogo i valet, och en betydlig ! mängd fullmakter kasserades, hufvudsakligen derför att uppropet skedde efter 1 1867 års röstlängd. je — Eldsvåda utbröt kl. 4 i Måndags e. m. i hr R. W. Ekebergs specerihandel i huset M 13 vid Hornsgatan. Hastigt till stället ankommen hjelp. hindrade likväl elden att antaga de dimensioner, man ! i anledning at orsaken till eldens uppkomst kunde haft att befara. Bokhållaren Nylander var sysselsatt med att ur ett fat i boden upptappa en mindre qvantitet I gasolja, då han, lemnande måttet under fatet, tänder ett ljus och går in uti en innanför boden belägen skrubb för avt derifrån hemta något; åter utkommen i boden, passerar han förbi gasoljekärlet och antändning sker i samma ögonblick. Hr Nylander hann med nöd rädda sig ur lågorna, men blef svårt bränd i ansig; tet och på händerna, likväl ej farligare! än att han på det närliggande apoteket kunde sjelf förskaffa sig den första hjel-s 1 2 ( 1 t 1 3 j pen. Hela lagret, med undantag af ett fat olja och ett fat ättika, blef dels af elden, dels genom vatten förstördt. Explosionen af den i kärlet varande oljegasen, som var ganska stark, hade utan tvifvel blifvit ännu allvarsammare, om ej en lycklig händelse gjort att kärlet för tillfället ej innehöll mer än 4 å 5 kannor olja. — Stockholm och Ryssland. I en till N. D. A. från bergslagerna införd artikel om , Stockholm och bergslagerna, yttras 1 bland annat följande, hvilket här återgifves: ,Ett ytterligare vilkor, för att Stockholm skall kunna repa sig är, att verkliga grosshandlare upp-s stå igen. Det är ej samma fart och intresse att bjuda ut, skaffa pris och afsättning för en vara, 6 f när den är lemnad i konsignation, som då det är egen affär. Vår bestämda öfvertygelse är, att jernmarknaden illa bevakas och att våra affärer skötas klent. Såsom ett af många prof härpå vilja 1 vi anföra följande: År efter annat ser man, huru 4 jernkonsumtionen ökas i alla länder och företrädesvis i Ryssland. Härmed åsyftas icke endast ! jernvägsmateriel. Ryssarna hafva i långa tider varit ett jordbrukande folk, och vi hafva lika ! länge tillverkat liar, skäror, spadar, yxor medi, mera, hvilka äro af de kurantaste varor, emedan de under alla förhållanden äro nödvändighetsartiklar och derför årligen förslitas till stora värden, j: men detta oaktadt har ingen Stockholmsbandlande!: eller kommissionär kunnat skaffa oss några beställningar på dylika fabrikat. Årligen köpa vi af Rysslands jordbrukare spanmål, hampa och ö talg för många millioner och i stora partier, men ö ännu har man ej sökt åstadkomma någon byteshandel ens till vinnande af lämplig returfrakt, utan vårt jern sändes vesterut på en dyr och farlig väg mest till England, och nämnda varor be) Dessa siffror äro båda — såväl konsumtionen som produktionskraften — alldeles oberäkneliga. ) Hr Falkman har bär, om referatet är rik110t räknat ov ornfetätta mr träd hvilket är ott