UUOHIIIISAUA ÅTiHUTIUHSALT 1 DTUuHMVIULSIUBDLIILHIH. gen och tillsattes en komite för ärendets I förberedande behandling. Bland komitåns medlemmar nämnas förbemälde grosshandlare samt br Carl Ivarsson m. fl. Bränvinsfrågan torde också komma att bli en af de mest ,,brännande vid denna riksdag. — Asger Hammeriks konsert. Stockholms musikälskande allmänhet hade i Söndags tillfälle att göra bekantskap med en af Danmarks yngre kompositörer, herr Asger Hammerik, som då gaf en middagskonsert, hvarvid endast hans egna kompositioner utfördes. Dagbladet berättar härom: Programmet upptog en s. k. ,judisk trilogi för orkester, målande vandringen i öknen m. m., och öfvergången af Röde hafvet, samt slutande med Moses segerhymn, hvars motiv uppgifves hafva blifvit sjungen af Moses och Arons syster ,Mirjam efter öfvergången af hafvet samt sedermera blifvit traditionellt till våra dagar bevarad af de portugisiska judarne. Vidare förekommo trenne stycken ur en opera i 5 akter, kallad , Hjalmar och Ingeporg, samt till sist en ,,marche triomphale, prisbelönt vid allmänna musiktäflingen i Paris. — Hr Hammerik är en rikt begåfvad ung man; hans kompositioner äro fulla af pikanta ider. — åt hvilka han dock ännu ej kan gifva fullt konstnärlig form, — flödande af melodier, i hvilka dock stundom en viss brist på nobless gör sig märkbar. Han är fullkomligt hemmastadd i orkesterns behandling, och helt och hållet förtrogen med alla de ressurser den moderna instrumenteringskonsten erbjuder. At hans nu uppförda kompositioner sätta vi den judiska trilogien främst. Valet af det sångnummer ur ,, Hjalmar och Ingeborg, som gafs, måtte hafva berott på tillfälliga omständigheter; vi älska nemligen att tro, det; operan innehåller vackrare sångnummer : än detta. Afintresse var att höra marche triomphale, alldenstund den blifvit prisbelönt vid den allmänna musiktäflingen i Paris; i musikaliskt värde sätta vi den dock under de öfriga styckena. Särskildt må såsom något särdeles tillfredsställande framhållas den omständigheten, att i Stockholm, utom kongl. hofkapellet, kan hopbringas en så god orkester som den, öfver hvilken hr IIammerik för dagen förde spiran och hvars spel var ganska utmärkt, isynnerhet om man tager i betraktande den korta tid, som lärer kunnat egnas åt inöfvandet. : — Töredrag om sjöminevapnet hölls i Thorsdags afton inom militärsällskapet af öfverstelöjtnanten i skärgårdsartilleriet Zsthelius. Dagbladet lemnar följande referat af detta föredrags innehåll: l Efter att hafva antydt att de spekulationer öfver åstadkommandet af ett undervattensförsvar, som på sednare tider i de flesta länder framträdt, leda! sitt ursprung från de svårigheter, hvilka efter pansarfartygens uppkomst till en början förefun1 nos, att med det då brukliga artilleriet genonbryta dessa fartygs starka jernsidor — ett förhällande, som genom den utveckling vår tids artilleri erhållit, dock numera icke egde rum — lemnade tal. en öfverblick öfver de försök som i olika stater blifvit gjorda att i sjökriget tillämpa lenna samma ide att underifrån angripa sin fiende — en id som redan af forntidens greker tillämpades, ehuruväl menniskokraften då utgjorde det angreppsmedel, som användes, i det att man utsände ! dykare, som endera borrade fartygen eller kapade 1 ankartågen och fästade vid fiendens fartyg långa , inor, med hvilkas tillhjelp dessa bogserades unI . dan. Efter krutets uppfinning har man i nästan alla århundraden sökt använda dess kraft för att. senom undervattensminor krossa eller åtminstone 4 skada sin motståndare. Talaren erinrade bland inat om Giambellis minsartyg, med hvilkas tillhjelp Antverpens försvarare sprängde den storirtade brygga, som för stadens fullständiga blocering blifvit slagen öfver Schelde. År 1624 kontruerade en holländare en undervattensbåt, som S var försedd med en rörlig stång, i hvars ena ända 1 far fästad en mina, som vid sammanträffandet med fienden skulle explodera. Som båten rörde ff ig helt och hållet under vattnet, var den tillika ! S 1 f I Å försedd med en apparat, med hvars tillhjelp den rskämda luftens skadliga inverkan kunde neutraiseras. Med denna båt gjordes några proffarler, i hvilka konung Jakob en gång lär hafva leltagit, men det stannade snart vid försöken, utan wtt man känner anledningen dertill. — Engelsmän ch fransmän försökte likaledes att lösa detta prosem, men det var först amerikanaren Fulton, som atte dessa försök i system — utan att dock ens lenne utmärkte man lyckades att för sina förslag rinna någon synnerlig tillämpning. I amerikanska kriget gjorde sig ett på underattensminor grundadt försvarssystem för första sången med full kraft gällande. Minor af flera lag, utlagda på olika djup och afstånd samti förning med flytande stängsel-linier, hvilka uppevöllo fartygen under batteriernas eld, orsakade Nordstaternas fartyg stora förluster. Tre moniorer och två pansartartyg sänktes af minorna. Vill följd af de fingervisningar, som verkan af desa försvarsanstalter lemnade, hafva under de seduste åren i alla europeiska länder omfattande örsök blifvit gjorda att tillgodogöra Big den förvarskraft, som ett väl ordnadt undervattenskrig tvilvelaktigt bör ega. Sedan 1864 hafva i Sve ige åtskilliga minförsök utförts. Sålunda sökte nan nämnda år att med en jernmina, innehållan25 l. krut, spränga bottnen på det gamla linieppet Carl xlIutan att dock detta lände till nöjaktigt resultat, då den använda krutladdningen s: var för liten. Är 1868 lät man å bottnen på fre( satten Desirde uthugga hål af 6 fots qvadrat och nsatte i stället dels en enkel, dels en dubbel jernotten, anbragte på bestämda afstånd från hvart indra flera minor och lät dessa på en gång sprin-s ha på ett djup af 2—3. fot under fartygens boten. Minorna voro laddade med dynamit. Då DeI ire efter sprängningen intogs i isoka visade sig utt minorna åstadkommit öppningar af 40-Soff 0 0 C 1 8 radratsot i sartygets botten, och tillika att träväggen visat sig ega större hållfasthet än jernbottsenj då mot båda sprungit minor med mindre tarka laddningar, med att deremot förstörelsen å len förra var större än 4 den sednare, om addningarne voro stora, ett förhållande som tår i öfverensstämmelse med de plika verkningarAn; ALGI-Lnå Att tväclann anRh an OP a