Näderleksspådom för år 1870. Den gamle vilkände gotländske väderIcksspåmannen L--——2 bar ånyo meddelat allmänheten, hvad han tror sig kunna säga om året 1870. Hans förutsägelser lyda så: 1. Nittonårsberäkningen. Två måncykler jemföras; börande således årets väderlek öfverensstämma med den, som inträffade åren 1832 och 1S51. År 1832 var vintern ostadig; våren i början blid, men frost om nätterna, i medlet kylig och regnig, i slutet något varm; sommaren ovanligt kylig och blåsig, med regn och solsken om hvartannat; hösten dels blid och dels kylig, men ofta regn, samt i början och medlet af December snö och slädföre; grödans afkastning var god, men i Jemtland och Vesterbotten inträffade missväxt. År 1S51 var vintern mycket ojemn, ty dels inträffade köld med snö och slädföre några dagar i sender samt dels på lika sätt tö och regn;strängaste kölden 18 grader den 5 Mars och derefter yrväder; våren för det mesta kylig och blåsig med nederbörd och torka om hvartannat, dock i sednare hälften inföllo skiftesvis några varma dagar; sommaren i allmänhet varm, men nattfroster i slutet af Augusti och förra hälften af September månad kylig och regnig; hösten i början lindrigt varm, till och med några dagar in i Oktober, men sedan för det mesta kylig samt ofta stormig och regnig, slutligen lindrig köld och något snö utan varaktighet; grödans atkastning var medelmåttig, frukttrådens någorlunda god och fiskeriernas mer än vanligt gifvande. 2. Vintergatan förespår väl icke alldeles jemn, men tidigt börjande vinter, kallast i Januari och Februari månader. 3. Snöblomningen visar tidtals obetydligt i förra, men mycket snö i sednare hälften af vintern; sviumjelten förra hälften blid och sednare hälften kall och snöig vinter; samt Mårten gås ostadig vinter i början till omkring Trettondedagen, men sedan snöig och lindrigt kall, slutande med kall och ruskig vår; och synes Februari månad blifva den kallaste. 1: Bondpraktikan förespär: ombytlig vinter, dock i dess mellersta veckor kall med mycken snö och blåst, kylig och ofta regnig vår; varm och torr sommar, utom i Augusti; dels blid och dels kylig höst, som derjemte ofta blir regnig; medelmåttig gröda och ganska förmånligt fiske. Dessutom, i anlecning at den starka blåst, som inträffade både Julnatten (första natten i Julen) och tredje natten, säger den gamla galna Bondpraktikan att många furstar och konungar skola dö innevarande år. 5. Dittmars väderlekslära förespår: ombytlig vinter; kylig vår; någorlunda varm sommar, med somliga dagar något regn; samt föränderlig höst. 6, Ilerschels tabell förespär: ombytlig vinter, med dels klart och kallt, dels snö och regn; kylig och regnig vår; vacker sommar, men regnig under bergningstiden; vacker höst till en del, men sedan stormig, med regn och slutligen snö, Att nu, vid sammanjemkandet af alla ofvanstående förutsägelser, komma till ett någorlunda för nuftigt slut, torde icke vara så lätt, enär motsägelser här och der förekomma; dock synes vintern blifva mycket ombytlig, men kanske kallast i Mars månad; våren kylig och reguig; sommaren temligen varm och torr, men i bergningstiden regnig; hösten föränderlig; grödans afkastning melelmättig eller något deröfver och siskeriernas ymnig. Rörande astronomiska tilldragelser under året är visserligen åtskilligt att anmärka; men som jag cke haft tid ett ens uträkna förmörkelserna, så nvisas allenast till vetenskapsakadomiens ofulltändiga almanachor och kalendrar, på hvilkas bekaffenhet man framdeles vid tilisälle torde så säta vidare uppmärksamhet.