Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1870, sida 3

MLIU IIURLGVD II4ATL —144— —222 — påmind om, att han lika litet som någon sge annan kan sitta sig öfver lagen. Utom det skräfvel, som vi här ofvan citerat ur den värda tidningen, innehålles der följande Or narraktiga förklaring: ,, Vi, medlemmar af det revolutionära samfundet ha i London, för närvarande uppehållande oss i PaB: ris, förklara — med anledning af det nya brott. Ina som nu blifvit lagdt till Bonaparternas otaliga d skamliga bragder —, det vi skola afhålla oss från e hvarje deltagande i det nuvarande status quo; vi ut förvägra skatter, justitia och arbete, och vi tillm råda alla republikaner att taga exempel utaf och ke följa oss . . . h1 I det röda aktionsparticts läger synes det kommit till tvedrägt. Flourens, som hittills varit mycket intim med Rochefort, har lemnat sin plats i redaktionen af, Marseillaisc, och bar temligen öppet beskyllt si sin sordne kollega för feghet. NochelortA sjelf lärer halva ett svårt bjertlidande, med 5 anledning hvaraf hans läkare tillrådt honom att upphöra med sin ,ansträngande verksamhet. Onekligen är detta ett godt å a Fyhng d 1 råd, men under nuvarande förhållanden 4 omöjligt att följa. En korrespondent till ,,Times meddelar följande om prins Pierre Bonaparte: , Vid den tid, då prinsen förvisades från Korfu, var jag tjensteman der, och kan således ansvara för nedanstående uppgifter. Prinsen hyrde i Korfu en båt för att fara till den albaniska kusten på K jagt. Två sjömän från ön förde båten. Vid land-h stigningen på albaniska kusten vid Sajades fördå sökte en tulltjensteman att gå ombord för att h förvissa sig, hvarifrån båten kom. Utan vidare l omständigheter nedsköt prinsen denne, som var en f. gammal man och hade många barn. 3åten äter-s vände genast till Korfu, prinsen blef befalld att s! straxt lemna ön, och den joniska regeringen utbeef talade till den mördade tjenstemannens familj en p ansenlig summa. d En annan korrespondent meddelar: ,Då jag för 25 år sedan var i Brissel, uppehöll sig prinsen i Ardennerna, och råkade der som tjufskytt i tvist med några skogvaktare. En afss! dem blef af honom antingen dödad, eller svårt så-!N rad, jag minnes icke rätt hvilketdera. t ENGLAND. e David Napier — en man, som en tid a mycket verksamt uppträdde för ängkraf-s tens användande på fartyg — har nyligen S aflidit. Född år 1790 i Dumbarton, för-lic färdigade han år 1812 i Glasgow ångma-sg maskinen till ,,Comet, det första passa-a gerare-ångfartyget i Europa. (I Amerika hade redan år 1807 Fultons ångare , Cler-d mont gjort sin första resa från Albany lg till Newyork, 125 eng. mil, på 32 timmar.) u För detta arbete måste Napier nöja sig a I med blotta äran, ty på ett af bans estersemnade papper har man funnit följande lanteckning: ,Jag har gjort ångmaskinen till hv Bells lilla fartyg, Comet, för hvilken han gaf mig en skuldförbindelse, som I emellertid alldrig blifvit betald, utan ännu är i min ego. Sedan han derefter anordnat en ångbåtsförbindelse mellan Glasgow och Lochsyne, samt emellan Glasgow och Campbelton, byggde han år 1818 ,, Rob; Roy, den förste europeiske ångare, som med framgång varit begagnad på öppna 4 hafvet. Detta fartygs första resa var till Dublin, sedan gjorde det resor mellan Glasgow och Belfart, tills det några år: derefter gjorde reguliera turer mellan Eugt i land och Frankrike. Det första ångfartyg, som gjort resa öfver Atlantiska Oceanen, var den amerikanske ångaren ,,Savannah, som år 1819 inträffade i Liverpool från Newyork. l ITALIEN. Ä Som man torde påminna sig, har det varit sagdt, att prestlisten var istor verksamhet under konung Victor Emanuels sednaste sjukdom för att sörmå honom att sjelf uttala anathema öfver hela sitt förslutna politiska lif. En korrespondent skrifver nu till ,, Köln. Zeit. härom: i .Verkliga förhållandet är följande. Då man trodde konungen vara nära döden, tillfrågades han, om han rille bafva den sista smörjelsen. Han förklarade sig beredd dertill, och pastorn i San Rossore, som på förhand fått tillåtelse till denna förrättning utaf erkebiskopen af Pisa, infann sig genast. Konungen biktade och mottog det heliga sakramentet. Sedan detta skett, framtog pastorn ur sin ficka ett papper, och sedan han uppläst innehållet, som utgjorde ett formligt fördömande af konungens politik, begärde han, att konungen skulle underteckna detsamma. Konungen svarade: ,,Det angår icke mig, det är mina ministrars sak. Härefter ropade han till de utanför varande: ,Fören bort presten! Jag kan ansvara Er för riktigheten af denna berättelse. i De sardinska tidningarne ha börjat det. nya året med ganska sorgliga betraktelser, påstående, att denna ö allt fortfarande är mer än skäligt tillbakasatt. Den i Cagliari utkommande ,,Sardegna yttrar: Vi blicka med afundsjuka öfver till fastlandet och de sicilianska provinserna. Vi se i Ligurien! och i södern nya jernvägar uppstå; vi se, huru i Apulien, Markerpa, Venetien och Neapel genom hamnarnes utvidgning, trädplanteringar, byggandet af varf och nya vägars anläggande, nya källor för affärslifvet öppna sig, under det hos oss jernbanorna endast förblifva önskningar, kustvägarne förfalla, de med stora kostnader åstadkomna landsvägarne försummas, reparationen af hamnen vid Jerranova och byggandet af hamnarne vid Tortoli och Bosa uppskjutas år efter år. Redan vid slutet af år 1868 begaf sig en kommission af parlamentets medlemmar till ön för att på ort och ställe komma öfverens om förslager till afhjelpande af de största bristerna, men deputeradekammaren hade under förra året — som bekant är -— vigtigare saker att göra, än att bekymra sig om vår ös framåtskridande, och de ständiga ministerförändringarne och ajourneringarne af parlamentet medgåfvo icke ens kommissionen att bringa sina förslager på tal. En korrespondent till ,,Pall Mall Gazette omtalar den förvåning, som intagit de vid den romerska hofluften vanda pret-laterna, då de i början fingo höra det djerfva språk, som de till oppositionen hörande biskoparne föra. ,Viljen I — så lärer erkebiskopen af Halisax hafva utronat — erfara. hvad jag tänker om allt i