Iledin ställas förväntningar, som det icke an lir någon lätt sak för honom att motsvara., ti I en vida fördelaktigare ställning besinFö ner sig då den unge skriftställare, som tet staden Göteborg räknar bland sina repre-Me sentanter. Om med afseende å hans ut-icl märkta författareskap funnits några öfver-lec spända förväntningar på hans parlamen-Su tariska verksamhet, så har han haft till-Ja fälle att såsom ledamot af kyrkomötef he undanrödja dem. Man vet nu att man isten honom icke har att vänta någon i för-sin handlingarne osta ingripande debattör, let men att, då han understundom tager or-gi det för att yttra sig i någon fråga, medi di; hvilken han är djupt förtrogen, får man höra snillrika idöer, klädda i ett ädeltsge språk. ho En tredje journalist, hr A. Gumelius,! de är on rask ungdom, som säkerligen inträ-sen der i representationen med icke så få illu-! bi. sioner i afseende på hvad han skall kunna de på detta för honom nya verksamhetsfält til uträtta. Många torde dock ha försvunnit! on innan han lyckas tillkämpa sig den ställfö, ning och det inflytande, som man med 5ti afseende på hans frisinnade och goda in-mtensioner har all anledning önska att han skall ernå. ny En annan ledamot, som troligen också de kommer att låta höra af sig icke obetyd-pl ligt, åtminstone ryckvis, kan jag deremot at hvarken tillerkänna några frisinnade inten-jaf sioner eller tillönska något inflytande, det ha jag heller icke befarar att han skall för-m värfva. Jag menar friherre Inut Bonde. o. Ilan debuterade visserligen för omkring ta 20 år sedan med några brochyrer, bekän-bnande radikala frihandlarcåsigter — plauf giater för resten — och hvilka ådrogo sig ar stor uppmärksamhet af två skäl: de voro! l skrifna af en högättad baron, och de voro je skrifna på franska språket. Sedermera de uppförde friherre Bonde ungefär en gångge hvarje riksdag på riddarhuset ett stärkts sprakande och fräsande fyrverkeri at sistge ror och fraser, hvilkas mening och syfte fo det var mycket svårt att utleta, men som onckligen medförde en effekt: det sörbluf-m fade åhörarne med en fabulös förmåga att iu behålla i minnet många och långa siffer-jsi tal. Vid första valet för Södertörns dom-k saga efter representationsreformens genom-m förande, uppträdde frih. Bonde såsom kan-o didat, i tällan med hr Siljeström, och in-ti sände till valmötet ett program, i hvilket!ti frihandlaren på fransyska af 1550, nu påss svenska smekte de protektionistiska åsigter, som under tiden börjat komma på modet bland våra af de svåra tiderna tryckta jordbrukare. Den gången lyckades det dock icke. Men denna gång hafva Sorunda-boerna stått upp som en man och gifvit honom sina röster, och hans lifligt! närda åtiå alt komma in i representationen, hvilket, oaktadt trägna försök, icke hade lyckats i första kammaren, ha nu gått i fullbordan. Hvilka åsigter friherren för närvarande hyser — ifall han tilläfven-!e tyrs skulle vara besvärad af några sådanass — känner jag icke, men jag har någon anledning att det blir tll stöd förj, protektionistiska satser, som han denna j ng kommer att låta sina iflerkolonner, 1 I ka i full). En genom sin ställning och sitt anseende bemärkt ledamot bland de nyvalde är kapten Carlsund, företeende en egendomlig förening af decideradt protektionistiska åsigter i handelslagstiftningen och ultraradikala i politiken. Jag betviflar emcilertid rätt mycket att han kommer att taga någon särdeles verksam del i riksdagsförhandlingarne, och jag anser det sannolikt att han, van att berrska någotf. så när enväldigt öfver ett stort etablisse-J ment och en stor personal, ej skall finna ; : sig rätt väl på ett område, der det hörer! till saken att man skall blifva motsagd. Ur Mankell slutligen är er nyvald ledamot, som icke skall underläta att vilja spela en roll, ehuru den sannolikt icke blir af den betydenhet, som han sjelf och hans vänner föreställt sig. IIan har en egendomlig förmåga att temligen snart isolera sig hvarhelst han söker verka. Hos Stockholms, stadsfullmäktige, t. ex, står han vanligen så godt som ensam med sina meningar. IIan har öppet omfattat det nyliberala programmet och lärer icke underlåta, att söka inom kammaren bringa till stånd en nyliberal fraktion, för hvilken chefskapet då väl torde tillfalla honom, om än Uhr eller någon annan veteran, som hyllar de nyliberala lärorna, får något nominelt ordförandeskap. Detutgör en bland dessa dagars med en viss nyfikenhet motsedda företeelse, huruvida de nyliberala skola uppsätta en egen utskottslista — och på sådant sätt bringa till verldens kännedom sin numerär — eller om de skola sluta sig till någondera af de andra sidorna, och i sådant fall, troligast, till landtmannapartict. Den som lefver får se. Emellertid ha landtmännen, såsom vanligt, visat sig verksamma och hade redan i Lördags afton ett stort möte hos De la Croix. Man säger att de närvarandes antal uppgått ända till 150. Om detta är sannt, är det likväl antagligt, att samlingen blifvit så talrik till följd deras att de nyvalde mera mangrannt infunnit sig för att se sig före, utan att de derföre kunna antagas alla ännu ha tagit sitt parti. Föreställningen att ,makt och äreställen — Jof vill här säga utskottsoch fullmäktig