hälla det nemligen i sjelfva verket blott för en tidsfråga när denna präktiga ö skall öfvergå i Förenta Staternas besittning. Den 12 Juni trädde lagen af 1866 om alla flaggors likaberättigande i frauska hamnar i kraft. Annu har icke tillräckligt lång tid blifvit tillryggalagd för att vi med säkerhet och i full utsträckning skulle kunna bedöma verkningarne at denna förändring i Frankrikes sjöfart, men det kan ej söretinnas tvifvel om följderna. Emellertid har ett parti i Frankrike, under ledning af ansedda och och kraftiga män, gjort bestämda och cnuergiska steg för NN förhindra förnyandet af handelstraktaten af år 1560 och för att om möjligt få lagen af 105 återkallad. Att detta parti kon mer att, såsom det förtjenar, austränga sörgäfves i att. framkalla ett tillbakagående vänta 3 med säkerhet af hvar och en iusigtesall och förutseende pölitiker i Jr. men asitåti men tör denna sal eller, närmare bestämdt, f udet a den ka traktaten har bringat o klarhet i den ostentliga meningen, skapat en kånsla af osäkerhet och oro och naturligtvis inverkat skadligt på franska handeln. Derlöre, ju snarare denna iråga och. denna rörelse br till afgörande, desto bättre för lrankrike ntressen. — Maklaremonopolet. sådant som det: tinnesti de flesta franska hamnar, har också under förflutna äret varit föremål för någon diskussion, men det smärtar oss att nödgas såga, det regeringen icke hur tagit något algörande steg i och för dettas upphäfvande. Iandelsministeriet har visserligen uttalat sig derhän, att regeringens mäklare icke äro berättigade att fordra extra slit för behandlingen af utländska fartyg; men utan denna meningsyttring har hittills dock ännu ingevting blitvit vidtaget i riktning af att ti intetgöra ett system, under hvilket utländska skeppstörare och deras principaler ständigt lida i iranska hamnar. Årets stora til Udragel se i handelsoch sjöfarlsverlden bar varit öppnandet af Svez-kanaien för den allmänna trafiken. De närmare omständig heterna vid denna tilldragelse äro ännu i så friskt minne, att vi blott behöfva nämna, det hela kanalen nu är öppnad och fullkomligt säker för skepp af mera än 17 fots djupgående. Djupen vid kil Gui och Serapeum, de båda punkter, der djupet är minst, stiga hastigt, och det anmäles otsicielt, att alla hinder skola vara aflägsnade i slutet af Januari och att man under tiden ej det minsta behölver hindra trafiken. Att Su kanc!en är bestämd utt frambringa en revolution i handeln med Orienten, medgifves nu till och med al dem, som till det yttersta vägrade in tro på verkets praktiska utförvarhet. Ytte till och med stora utgikter skola utan Wiivel er fordras för dess fullbordande; men anläggningen har kommit öfver den punkt, est en olycklig utgång är möjlig, ech djup stenende fartygs dagliga genomfart i kanalen bevisar bans praktisk a nytta, likasom den snabbhet, med hvilken skeppsredarne taga den å ninga t. med i sina be Det förflutna å der blott så drag icke utan intresse. Jt mörkvärdigt att det är det sista å i en lÄängvar 3 period i handelsverlden, Urars orsaker till största 1969. Den fullkomligt delen aflagsnades une förstörda spckulatio ti allmänhet bride tförtrocudet o nade krediten härrörde snarare från de moraliska orsakerna än från någon stagnation i handelns allmänna gång. Men sednare tiders tilldragelser hafva ejort mycket för att alligsaa denna kansla. och vi äro na vitmen till ett omslag i den oslentliga i sannolikt skall medföra vigtiga res en naturlig följd af detta sake antalet af nya akticholag under det gamla året varit något litet, men de hafva i allmänhet haft en serdeles solid kKarakter. De slesta nya bolar, som bildats, hafva varic undervattensteleg bolag. hllantiska kablarres lycka just inbjudit tul tta företag i samma riktning. I fall alla nu föreliggande Jlaner lyckligt Im inga till stånd, skola våra förbindelser med alla delar ot verlder blitva mycket stora och så det vigtigaste intlytande på handelns framtida fång. Det är emellertid icke så mycket ar de allmänna handelstilldragelserna 1569 fått sin karakter, som at de utomordeniliga händelzer, ka inträffat under de sednare 12 nauaderna. i detta Jjus har 1569 fordran på synnerlig uppmi let sc som ett är, hvart m Xx stora ver Uxa b påbörjade eller ulibord: l JernLanan har . det relativa 2 der och In2 Ä dan Sua-kanalens lyckiga Öp a bi ihzat till i) :ta företa tvenne nya ola apa ny sainHa nya mark Dessa båda I Mag haåva emellertid i lång tid varit und: ir arhete; men det är en vy kis al 10 under dot bUrdera år Iya ejort ras ; steg. Vi srökta antalet ar ur vattenstelc L på alla delar at jo: klotet, , SOM äro projekterede, och hn hv. ika redan bet inna sig i arl ete kHurdlan D land och Amerika finnas redan många kablar, hvilka förbindelsen blott sällan har varit albruten, och i fråga om alla praktiska företag ligger numera Newyork icke langre från London än Liverpool. Medan cn dylik vorkseambet hor kte serat våra telegr. sförbind telser med främmande ä der, har en vi i ma. Det bar nemligen vis tagits den anordaiiatt telegraflinierna ötverlemnas åt regeringen, och hörigenom komma mycket utsträckta j vitnader kor1CS vain na till tilldragelser af stor ekonomisk vigt hafva inträsat, mnen värt utPNtillåter oss cj mera än att kasta en llyktig. blick på dem, Den gamla skyddstulistrågan I igen I en rörelse till fördel för handel t både i Amerika och I krike, och and har sntit sig till skriket. Vigrtid att konkurslagen har sått is num, hvilket skall batvv betydiigv inilytonde på konkU1 a. GenOm uhHAHVAndet ol IIlings shanmalatullen har de kiste u Siften vå föl kvis föda blitvit akefkA. AAUAA— — UL—.x la 1, d on Å i —