Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1870, sida 2

D Å 2— 2r 79127 kk sc 1 Dl afio n Mar en så talrik publik som salen koI beqvämligt inrymma. Talaren öfver: till en tecknivg i korta drag af medelti musik, om prof hvarå utfördes I. en g al Ambrosius. Sedan tal:n karal ovat kyrk osången till soch med lLäther, sko han verldsliga musiken, derander omu-: talsmnard och minn estersöljdes, vid che till den mnande ångarne, som ts Jankande, af hörde de yckesMd hvilka nämntomakaren-skalden IIans I Sachs. En järsång från denna period des al fru Hilda P:örklund, hikasom on frans ya herdesång, Ja Romanese hy en dansmelodi al stor elegisk skönhet. IIarmoniens grundel ter, hvilka lhittills endast nådtertigt förekommit, ordna3 Ull syetem af Nederländarne, med deyvktra och beräknande förstånd. De le den dubbla konsålunda materialet des de n be kantes Ios Å komman ! Aled 1502-talet älven på to Nuitlestrinet s På det d igår en stor förändring ustens område. Så å uppstod uu bildade det sublinas period. a området var dock ännu ie och i solosången våe man sig ej utöfvor recitativet. Den Å med dessa sk apelser motde i icke obetydlig mån sin grund hvarmed do voro anordnade. dro Sec ördo arlun i opeåt denua en karakter, som till Glucks tid. Han intten i orkestern och , lirjungar. Bland i särskildt vid Alessandro och hans romantiska lif. De f musikalisk skönhet, som hans va först i sednare fullt uppdag sade. Såsom prof å utfördes at hr Wahlstedt, till den juppmärksamt lyssnande publikens stora tilifrodsställelso, Stradellas bekanta kyrkoaria. Härmed afsslöts det intressanta söredraästa föreläsning att ega vanlig tid. gal I morgon afton erbjudes ande publiken en nyhet af gen ett inhemskt dr: ymaiskt to, Kapten Gar Ludvig )ot är en drar naticera d episod II Adolfs ungdom, oc! r de slesta å 3 Upp: sill ör alt äterje ter, hvarigenom som för oss borr Josephsons : oh kan man anots må ise en scene erbjuder i tär nu at se huru han löst sin uppgilt i den dra ; på haudlingen af sitt tack Prins Oskars chefen jör Göta arti! M:t g resse, hehli nl Uster kallarl semcuto sökan derom, atv sk stans P ring ränte bä och kontauta nera icko för sitt al mätte för regeas, så har M:t ull, dock under vilkor: att minst Lälh användas för p jant och behö! n. ade tioners 3 utbotalande 4 ån sön. skap och dettas estern, eller till He U trur och otfö nanskapet nyttigt ävdamål; oden derefter fördelas emellan pensionsne för regen 3 oslicersoch undertrar ofter 1 ande at hvardera kårens amt 2 eitningen at den för dda andel at apitalet, skall inom en serskild direktion samt att la som de pensionsinrättningarne t andelar al kapitalet skola förblifva örubbade o st den årliga räntan få till de al tsedda ändar ilen användas. K. Abt har dessutom medgisvit, att skolimättningens fastighet må, så snart Götess stad hunnit lör det solkskoledistrikt, t fastighelen uppgifvits vara till inde för folkskoleu mäerrisningen för de plåten anskasla annan lämpelokal, fi för det af regementsifna ändamål, nemligen understokaler för regementets befäl och w. tills vidare begaguas å inrikes sjölraliken i Göteborz år 1569. Med förpassning ankomne fartyg 646 en. ingne fartyg 1,791 å ankomne sörpassade fartyg Lästotalet l, S38. 5 uppgingo till uppaingo till Vid jemförelse med 1868 års trafik inemtas, att ankonmo hripz minskats till ntalet med 53 st. och tili lästetalet med 53 nyläster, hvaremot afgångne fartyg ts till antalet med 65 st. och till istetalet med 1,216 nyläster. Af svenskt bränvin har med förpassning nkomnit 274.270 kannor, eller 45,115 annor mera än nästföregående år. Särskild redogörelse öfver inrikes g nosarlyy: nkomne förpassada . . . 247 st. J:0 osörpasade . . . 1,106 nde förpassade . . . . 568 , D:o oförpassade. ... 485, ammanlagda antalet resor . . 2, 706. D:o lästetalet nyläster 1,102. Ängiartygens antal utgjorde 57 st., af nde