NILS BOSSON STURE, ) Historisk Roman i tre delar af C. Georg Starbåck. 2. Sjöröivarens dotter. Så fort som tvenne starka hästar förmådde tillryggalägga vägen från Örebro till Ekesjö, förflyttade sig Nils Bosson och den gröne riddaren från det förra till det senare stället, hvilket är beläget fyra goda mil från staden med samma namn. Deras hästar voro helt och hållet hvita af lödder, när de redo öfver bron, som förde till den holme, hvarpå det fasta stenhus var uppfördt, som kallades Ekesjö, och nu bär namnet Ekesjö hofgård. Godset hade tillhört Nydala kloster, men genom byte år 1420 kommit i den från drottning Margaretas första år bekante sjöröfvaren Sven Stures ego, hvilken dessutom egde en mängd gårdar. Riddar Sven hade först anfört drottningens folk på Gotland mot konung Albrekts son hertig Erik, men han hade snart gått öfver från drottningen och förenat sig med hertigen. Denne samlade snart omkring sig de så kallade Vitalienerna eller Fataliebröderna, hvilkas sjöröfvarefartyg svärmade kring alla nordiska haf. Efter hertigens död blef Sven af enkehertiginnan utnämnd till höfvidsman öfver Gotland, och hans kungörelser, att alla, som ville hjelpa honom, skulle få fritt tillhåll i de gotländska fästena, gjorde Gotland till sjelfva medelpunkten för dessa ,,Guds vänner och allas fienderk, som sjöröfrarne kallade sig. Sedan drottning Margaretas lycka och klokhet slutligen ) Se H.-T. N:o 4, j