dando och inre förhållanden. Jörgenser har i ,,Tovelille sökt visa, huru mycke i solkvisans framställning af Tovclilles ocl Sophias personer och handlingar var fak: tiskt, dock så att han ej frånkänner folk diktningen sin relativa betydelse, äfven dei den skiljer sig från historien. Tidskriften meddelar äfven stundom poesi, och det är i sjelfva verket bland hvad här förekommer åtskilligt af verkligt värde. ,En skummel Begivenhed, en rimet Fortseliog heter ett längre stycke af Chr. Winther, som visserligen icke kan räknas till denne författares bästa alster, men som dock genom den lediga diktionen, det naivt målande i framställningen och de pikanta vändningarna väl förtjena att läsas. Al Björnstjerne Björnson finnas To Digte fra Rom. Det första af dessa små stycken heter ,Suk och är temligen matt, men det selnare, som kallas ,,For og efter Solnedgang. (Indtryk fra Monte Pincio.), är en verkligt poetisk tafla från den eviga staden. ,Kong Kristjern paa Lille Belt af Rudolf Schmidt är ett litet väl tänkt och utfördt stycke, fullt af känsla; detta kan ej i samma grad sägas om , lljerteblod af samme författare, som förekommer oss på ett eller annat ställe något lekteradt. Tung Lufu!t af Jonas Lie är en välment uppmaning i poctisk form och med poetiskt syfte. Magdalene Thoresen har lemnat tidskriften en liten novell vid namn , Lille belt, som visar författarinnans stora förmåga att skildra med få drag scener och karakterer ur folklifvet. IIär har hon låtit ett mindre vanligt naturfenomen spela en vigtig roll, men den allravigtigaste har hon dock lemnat åt en ung hjeltemodig ,,Jude, som på sistone får sig en brud till belöning för sin nistan otroliga bedrift. H. C. Andersen representeras genom , Kometen, ett litet genrestycke i hans väl kända man6r. Det ligger dock alltid något fängslande och på samma gång något oefterhärmligt i hans sätt att berätta det illa, så att det stora — det eviga skiner genom den lätta slöjan, hvilken hans allid verksamma fantasi väft. En stor mängd ,Kulturmeddelelser förekomma i denna tidskrift och förtjena ul uppmärksamhet. Deribland finnas uppsatser, som äro af så stort intresse, att de if mången torde anses såsom det intressantaste i ,,For Ide och Virkelighed. Till lessa sluter sig ,En ny Feriefart af Björnstjerne Björnson, som innehåller en skildring af förs:s iakttagelser under en resa i ,,det norske Nordland och Finmarcen. Den fina observationsförmågan och let i hela sin enkelhet så poetiska framtällningssättet, som karakterisera Björnsons författarskap, visa sig äfven här öfverut. Måhända skall en och annan säga utt han idealiserar land och folk, men vad mer om så är? Vi ha ju alla läst skildringar, som i följd af turistens ståndvunkt och vanor varit något för skarpa, och genom att med dem jemföra Björnsons räffas måbända sanningen.