Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1870, sida 1

s: Ler Halva moll volygigas sheter, och i de under de sednaste dagarne hitkomna franska tidningarne bar det tagits för alldeles gifvet, act ollixier icke skulle hafva annat val än att taga det nya kabinettet uteslutande ur högra centern: Man torde med temlig säkerhet kunna antaga, att ien fusion mellan de begge centnerna i lagstiftande församlingen föregått den nya ministerens bildande: ty eljest hade i mediemmar af den vonstra centern ingått deruti. Hade icke en sådan förening åstadkommits, så skullo kabinettet Olivier haft en ytterst srag (125) majoritet i lagstiftande församlingen, hvaremot det nu anses disponera öfver 171 röster (af 292). Dessa komma utan tvifvel alt yttterligaro förstärkas af sådane medlemmar från högern, som alltid obetingadt ställa sig på regeringens sida. Man kan af ett yttrande i ,,Constitutionnel tiuna, huru stor vigt de moderatkistat vid sådane mäns inträde i kabinettet, som Talhouet, Daru och Sögris. Det heter nemligen der: Hit kabinett med Ollivier i spetsen har en stor roll att utföra, men det är också utsatt för stora sarar. Man kan således rätt väl fatta, huru äfven så framslående män, som Daru, Talhouet och Sögris, hvilkas talanger och karakterer äro så högt uppskattade, kunna hysa betänkligheter emot att inträda i ministören. Då emellertid dessa män kunna sägas stå på ,situationens höjd, synes oss dock, att risken för dem icke vore stor; deras deltagande i regeringsbördan skulle vara en handling af patriotism och mod. Och så förhåller det sig väl älven, att för inträde i Napoleon IIIis första parlamentariska kabinett har det erfordrats bäde fosterlandskärlek och mod, ty det bar en stor och ytterst svår uppgift att Hvad man således än må hafva att om Ollivier, torde det dock icke kunnekas, att det är hans ihärdighet och försonliga uppträdande eamt hans förmolling mellen de olika partierna, som gjort det möjligt att få till stånd en verklig majoritet inom representationen samt en minister, som har utsigt för att bringa konstitmtionalismen till sanning i Frankrike. Större män än han ha seglat omkull på denna klippa, men ingen torde böra vägra Ollivier det erkännandet, alt han under denna brydsumma politiska kris hittills visat sig situationen vuxen. Sannolikt har det härvidlag kommit honom väl till pass, att han på visst sätt är on homo novus, som tillhört den grupp inom azstiftande församlingen, hvilkon under den nu lyckligtvis afesutade perioden s tiskt varit utesluten i 3; heterna. Man har igga honom det rin förut passerat. äÄtskilli gar, hvaribland Pre ionneln, framhålla örhållande. Som vi förut meddelat, ba en del at de mera framstående tidningarna lofvat — vilkorligt eller ovilkorligt understöd åt kabinettet Ollivier. Så offentliggör ,Figaro en korrespondens mellan Villemessant och Oilivier, så lydande: Min herre! Medan Ni ännu i är något annat än helt rätt och slätt deputerad, må dot vara mig tillåtet att uttrycka, det jag är förtjust ötver att erfara Ir uppl e till minister. I morgon nda i ingre hafva rättighet att till Eder ställa min upprilkjiga helsning, men i dag kan det tillåtas mig att utlofva, det, ro skall stå till Eder tjenst 1 mon, som Ni lemra frihe II. de Villomessant. svarade: Min herre! Deputeraden är på det högsta erkänsam för UIdra sympatier, och ministern hoppas, dot han skall förtjena att fortfarande få behålla dem-. IIEN. Den 11 Dec. ha de begge partierna i konciliet mitt sina krafter och sin organisation vid de 24 valen till ,trosutskottet, hvilket anses vara det vigtigaste af utskotten. De liberala voro fullkomligt underlägsna och hafva icke lyckats genomdrifva en enda af sina; så kunde de franska prelaterna icke heller få Dupanloup invald. Cardoni, crkebiskop af Idessa, iges vid valen hafva spelat en vigtig roll; det är icke rätt längesedan man i Rom betraktade honom som en temligen obetydlig personlighet. Korrespondenser från Rom meddela, att biskopen af Orleans, Dupanloup, i konciliet nedlagt en protest, som väckt ett fasligt väsende bland ultramontanerna. Denna protest är riktad mot den ed, genom llvilken medlemmarne i konciliet förpligugat sig att icke oslentliggöra något af det, som der föregår. Den audra punkt, mot hvilken ban uppträdt, är biskoparnes in parubus deltagande i kyrkoförsamlingen, huvilkot säges strida mot de biskopliga söreträdesrättigheterna. Dessutom har Dupanloup protesterat mot uppskosves med kardinalutnämningen, emedan han i detta uppskof ville finna ett medel aft för de ultramontana idterna vinna de biskopar, som bafva anspråk på kardinalsbatten. Det uppgisves, att orsaken till kardinal Mathiens hastiga afresa från Paris var, att han vägrade aflägga den föreskrifna eden. RYSSLAND. Bland do revolutionära skrifter, som blisvit tagna i beslag vid en husvisitation af polisen i Moskwa, befinner sig äfven en af Bakunin undertecknad proklamation med titeln: Till de unga bröderna i Nyssland, hvilken så tillvida är af särskildt intresse, att man deraf kan sinna det ryskt-revolujan äraAaO nartata Alling fiI oÖOI. ä-Ö I a franska tidninoch ,,Constituen särskildt detta Å8 od 3