Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 januari 1870, sida 1

120186.) Redaktionen. N UTRIKES. ÖSTERRIKE. Enligt Neue freie Presse synes kejsaren luta åt utjemningspartiets sida; åtminstone har han ålagt majoriteten i kabinettet (Giskras parti) att mundtligen besvara det af minoriteten (Taaffe, Potocki och Berger) inlemnade memorandum. De tre nämnde ministrarnes råd går ut på att låta det nuvarande riksrådet antaga finanslagen, men att derefter upplösa detsamma och sammankalla ett nytt riksråd för att diskutera utjemningsfrågan. Den ungerska ministören står ännu orubbad, ehuru rätt skarpa anfall skett mot enskilda ministrar, och de två stora partierna haft flera allvarsamma sammandrabbningar. Ministerens ledare, grefre Andrassy, helsades vid återkomsten från sin orientaliska resa med stort jubel. Det ministeriella partiet borde måhända snarare tadlas för att vara alltför tillgifvet regeringen samt att stödja densamma, t. o. m. der det icke borde ske. Så satte sig detta parti emot en allvarsam granskning af statsräkenskaperna för år 1868, hvilket sinansutskottet hade påyrkat; 42 medlemmar ville dock icke här följa det öfriga partiet, utan underläto att rösta. På samma sätt gick det, då två af vensterns ledare, Iranyi och Tisza, föreslogo, att riksdagen genast skulle uttala principen om trosfrihet och likställighet tör alla trosbekännare samt afskaffa de gamla kyrkolagarne och andliga domstolarne, äfvensom införa civiläktenskap och verldsliga sockneböcker; regeringen ville nämligen icke gå in härpå, och flertalet lät sig då nöja med att uttala en allmän uppmaning till densamma att fästa vederbörligt afseende vid det nämnda förslaget. Så har äfven skett, och de nu föreliggande regeringsförslagen skilja sig icke rätt mycket från det förstnämnda. Enligt regeringens förslag skall hvar och en fritt kunna offentligen utöfva sin tro och åtnjuta alla politiska rättigheter, oberoende deraf; ingen kan af religiösa skäl undandraga sig sina borgerliga pligter eller de allmänna domstolarne; nya sekter och församlingar kunna fritt bildas, och man kan efter godtycke byta om religion; verldsliga sockenböcker införas, och borgerligt äktenskap tillåtes, såsom fallet redan är i Österrike. Alla de nagerska tidningarne äro emot dessa ,halfmesyrer och fordra tvunget civiläktenskap, och derför röstar äfven Deak, Blott i en punkt bar flertalet icke velat följa ministeren, nämligen i frågan om att afskaffa stämpelafgiften för tidningarne. Finansministern Lonyay ville nämligen icke afstå från den deraf kommande inkomsten, 200,000 gulden, utan avt det beviljades en förhöjning af afgiften på legala annonser; men då detta väckte motstånd både hos underhuset och tidningarne, gaf han efter utan särskildt vederlag. Riksdagen har än vidare antagit en lag om domarnes ställning, löner, ansvar, m.m., hvarigenom det först blifvit möjligt att sätta i verket den nya rättsordningen. Konungen skall utse domare af alla grader, 2,000 till antalet; de få icke innehafva någon annan ställning och hvarken deltaga i riksdagen, eller i grefskapsoch kommunalråden, de kunna endast förflyttas till andra p atser och afskedas med eget samtycke, eller efter dom. Vilkoren för att blifva domare äro temligen stränga, och bestämmelserna om deras ansvar visa stort misstroende till dem. Ett annat lagförslag hade nära nog framkallat tvist mellan de tvänne husen. Underhuset hade nämligen enhälligt antagit afskaflandet af prygelstrask men magnathuset ville icko gå in härpå, innan den utlofvade nya stralflagen utkommer, och hänvisade till justitizeministerns klagomål öfver fängelseväsendets dåliga beskaffenhet. Då uppträdde ministeren med mycken energi, framhållande, att om magnaterna icke ville afskaffa prygelstraffet, så måste lagen — med afseende på grundsatsen om likhet inför lagen — älven utsträckas till adelsmännen, som nu äro fria derifrän. Magnaterna gäfvo nu efter, ehuru de klaÅ. hittort Åfver. att ministören ville trycLOUT .I S69. Mav Man vanmäktig ställ