Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1869, sida 3

Liu Toon gng Åib-HKCEÅLUL. Svenska studier, Stödda bidrag till fäderneslandets odlings-, licteraturoch konsthistoria. AT C. Licjisorn. L. J. Ilicrtas förlag. Ett utmärkande och för hvarje svenskt sinne glädjande drag hos de senare årens bildningssträfvanden i vårt fådernesland r bemödandet att till allmänheten sprida grundligare kännedom angående den fosterländska odliugens rätta halt och utveckling under äldre och nyare tider. Forskningens ätgöranden i detta syfte belönas, efter hvad det vill synas, genom ett stigande deltagande från kunskapssökande res sida. Huru annorlunda är ej förhällandet i nämnde afsecende nu emot fordom! Vi behörfva ej gå längre tillbaka i tiden än till den tredje Gustafs i vår odlings historia så betydelsefulla tidehvarf för att, i fråga om bildningens art och riktning, finna den påfallande olikheten mellan förr och nu. Det låg ett skimmer öfver Gustafs dagar, sjunger Tegner, men detta skimmer var, tillfogar han, ,fantastiskt, 27ändskt, slärdfullt, om du villt. Den franska smakriktningen var, som bekant, vid denna tid envädigt rådande i Europa; begreppet ,bildning blef i det närmaste liktydigt med en förtrolig kännedom af Frankrikes språk, litteratur och seder; det inhemska, natiotionella var till stor del okändt eller föga aktadt. Så stod det till i andra länder; så äfven i Sverige. En förärdring i detta onaturliga förhållande skulle dock snart nog inträ Med det napoleonska väldets fall bröts äfven det andliga förtryck, som ditintills gjort folken till osjeliständiga tillbedjare at den franska nationulandans ofta af förkonstling lidande skapelser. Belrielsekrigen te nationernas domnande sjelfkänsla till nytt lif; i Tyskland slog patriotismens glöd ut i full låga; en art ar politisk hänförelse trädde jemnstark upp till kamp mot en annan; det franska stridsropet: -vive Pempereur! förmådde ej nedtysta den hotfulla refrängen: , Sie sollen ihn nicht haben, den alten, freien Rhein! Wiencrkongresåtgöranden och det europeiska restaurations-tidehvarfvets dynasti-politik bämmade dock för lång tid nationalitetsprincipens genomförande inom statslifvets område. Af desto större betydenhet blef dess inverkar inom de rent i kulturgebiten. Vitterheten och 1 viverhufvud bröto sig nya banor, der fantasien hemtade sina motiver från den verld, i hvitken konstnären vuxit upp och som lefde och rörde sig omkring honom; natartrohet och saming blef derigenom regeln äfven inom diktens område. Språkvetenskapen, representerad af män sådane som bröderpa Grimm, Bopp. Wilhelm von Uumboldt m. fl. började sina