UTRIKES. FRANKRIKE. Det förslag till ny vallag. som venstern skall inlemna, undertecknades den 22 d:s och fordrar omröstning efter departementslistor, såsom bruket var före är 1848, d. v. s. hvarje valman skulle icke — såsom nu sker — välja blott en deputerad, utan deputerade för hela departementet. An vidare innehålles i förslaget, att en deputerad skall väljas för hvarje 80, 000:de innevånare, så att lagstiftande församlingen skulle — i stället för 292 — komma att hafva 531 medlemm Den 22 dennes blef i Paris ett sällskap definitift konstitueradt under namnet: det permanenta frihandelsförbundet. Den kommission, som blifvit tillsatt för undersökning af förhållandena i Algier, har föreslagit, att kolonien icke skall erhålla någon särskild författning, men att itta civilstyrelse i militärstyrelsens ställe samt att lemna koloniens deputerade tillträde till lagstiftande församlingen. Desslikes föreslås af folket valda generalråd samt nya lagar för pressoch församlingsfriheten. En del af kommissionens medlemmar har föreslagit en speciel minister, hvilken skulle hafva sitt säte i Algier. ITALIEN. Ena korrespondent till ,,Times bekräftar de föregående uppgifterna om, att man afstätt ifrån planen att proklamera päfvens ofelbarhet. Det ligger nemligen Pius IX mycket om hjertat, att det icke inom koncinet måtte komma till strid och splittringar; deremot anser han högst nödvändigt, att hans auktoritet blir obetingadt erkänd. I afseende på kyrkodisciplinen skall man dersöre uppträda med mycken bestämdhet, helst som det är temligen tydligt för prelaterna, att den katolska kyrkan framstår mest i kraft och renhet just i de friaste länderna, under det i de egentligen katolska staterna bemödandet att öfverskyla klereciets synder haft den verkan, att sådane fel i allmänhet måst tolereras. För att ashjelpa detta onda skulle biskoparne få större makt öfver sitt presterskap, på det den hittills varande appellationen till den romerska stolen, som så mycket skadat biskoparnes anseende, må kunna undvikas. Kardinal Mathicus, erkebiskop af Besangon, plötsliga afresa från konciliet väcker ortfarande stort uppseende, och man utömmer sig i gissningar angående orsakerna till detta steg. Kardinal Mathieu är aufvudman för de liberala bland Frankrikes prelater, och man vill veta, att detär rtrytelsen öfver det sätt, hvarpå angeläzenheterna blifvit hittills behandlade, som öranledt honom att lemna Rom. I väl mderrättade kretsar cirkulerar soljande vikanta berättelse. De franska biskopars(