Vid detta möte antogos följande resolutioner: 1:o. Den af sednaste riksdagen föreslagna nya fattigvårdsförordniug önskades antagen med nedannämnda förändringar: Vid mom. 3 borde tilläggas, att fattigvårdsstyrelserna måtte åläggas tillse, det arbetsföra och friska personer icke komma att sakna arbetsförtjenst, så att de äro i tillfälle försörja sig och de sina. Vid mom. 5 borde bestämmas, det den, som etter fyllda 15 år åtnjutit fattigunderstöd för sig och de sina, skulle ersätta detta, derest han t. ex. blef taxerad för minst 500 rdrs inkomst. Med afseende på mom. 7 ansåg mötet roteindelningen vara ganska bra för den välbergade mindre jordbrukaren, men möjligen skadlig för de fattiga. Beträffande mom. 8 ansågs, att hemortsrätt borde vara förvärfvad, när personen varit skattskrifven inom samhället en gång. Vid mom. 11 yrkades, att de fattige icke måtte göras nära nog rättslösa genom att ej kunna anföra klagomål öfver förvägradt tattigunderstöd annorstädes än hos kommunalstämma. 2:o. Grundräntorna å jorden böra kapitaliseras och på ett billigt sätt, t. ex. i likhet med hypotekslån, allösas, så att all jord må komma att Uka beskattas. 3:0. Försvarsväsendet bör grundas på nationalbeväpning med en mindre stam, isynnerhet bestående af artilieri-, kavallerioch ingeniörtrupper, hvilka böra underhållas af alla rikets innebyggare i mån af bevillning. Rustningstungan bör på ett billigt sätt från jorden aflösas. 1:0. Privatbankerna ansågos f. n. nödvändiga, men man bör genom förstärkande af riksbanken sträfva derhän, att man må få något bättre att sätta i stället. 5:0. Folkhögskolor äro för vårt land nyttiga, men böra helt och hållet öfve emnas åt den enskilda företagsamheten. 6:0. Kristendomsundervisningen i folkskolan bör ingalunda inskränkas, utan anses och behandlas som skolons förnämsta ämne. Kyrkoherden bör vara sjelsskrifven ordförande i skolrådet. Nägot bör göras, så att k. Folkskolestadgans 10 5 må kunna en sanning. 7:o. Pen religionsfrihet, som nu inom Sverige! åtnjutes, bör icke inskränkas, men heller icke utvidgas. Statsembeten och tjenster böra ej 1å besättas med andra religionsbekännare, åtminstone ej så länge icke andra nationer, som hafva statskyrka, mera allmänt upplåtit statsembeten åt lutberska bekännare. 8:0. För lönnkrögeriets hämmande och nykterhetens befrämjande önskade mötet, att kommunalstyrelserna mätte erhålla rättighet att göra beslag på lännkrögares bränvin. Derom anhöll mötet att hr riksdagsmannen måtte vid nästkommande riksdag väcka motion. Såsom talare uppträdde, utom riksdagsmannen sjelf, Johannes Nilsson från Björke i Väne härad, skolläraren Björkman från IIysinge. hr IIåärleman från Essunga, skolläraren Gustatsson från Ryda, Johannes Andersson från Naum, kapt. Möller från : Larf, skoll.-kand. Svärd från Flo, en hr Bergius m. fl. — Mötet utmärkte sig för god ordning, lugn och sans. Vi torde ej misstaga oss, då vi tro, att de här antagna satserna återgifva öfverhufvudtaget det verkliga föreställningssättet i denna tid hos den öfvervägande delen at Sveriges allmoge. Likväl hoppas vi, att denna förståndiga menighet skall småningom kumma på bättre tankar i åtskilliga stycken. Framförallt hoppas vi, att den kommande riksdagen skall visa en mera trisiunad uppfattning af vissa utaf de här upptagna frågorna.