fall skall det blifva svårt att förmå deputeradekammaren till den skatteförhöjning, som den nya ministeren upptagit i sitt program. Sella har för afsigt att genom besparingar — specielt i krigsoch marinbudgeterna — vinna 40 millioner. Om en afväpning i större skala är icke tal, men förvaltningen skall inrättas billigare. Hvad flottan angår, så belöper sig dess budget för nästa år till c:a 30 millioner, hvaraf 5 lära skola strykas. För de öfriga ministererna räknar man på en besparing af ungefär 15 millioner. Den åsyftade skattetillökningen, hvarpå isynnerhet räknas, lärer — efter ministerpresidentens förklaring — skola så en väsendtligen provisorisk karakter. Den 19 dennes gaf påfven i vatikanens galleri audiens åt c:a 600 fransmän och samtalade med de slesta af dem. Derefter riktade han från thronen ett tal till hela församlingen. Sedan Pius IX observerat, att största delen af de närvarande var fransmän, utvecklade han — på franska — betydelsen af julhögtiden och sade, att Gud genom densamma ville lära oss ödmjukhet. Slutligen gaf påfven med rörd stämma församlingen sin välsignelse. Med de påfliga trupperna hölls revy den 16 dennes, hvilken gynnades af det herrligaste väder. Redan kl. 12 var halfva Rom på benen. Piazza del Popolo och hela vägen till Villa Borghese, i hvars stora och utmärkt vackra park revyen hölls, voro öfverfulla med elegauta ekipager och en otalig mängd fotgängare. Alla fönster på de gator, genom hvilka krigsministern med sin stab red ut till revyen, voro tält besatta med åskådare, och på Piazza det Popolo hade staben t. o. m. svårt att komma fram emellan ekipagen och folkmassorna, utan nödgades rida en och en. Hela revyen Törsiggick i största ordning. Sedan krigsministern först ridit längs fronten och helsat trupperna, som kl. 12 3 eft. m. stodo uppställda i flera linier ett stycke in uti Villa Borgheses romantiska park, hade ex mängd kardinaler och andra prelater, äfvensom många damer, tagit plats på en terass ofvantör den del af parken, der defileringen skedde, och alla fria platser samt heia bakgrunden ända till toppeu af de omgifvande höjderna voro tätt besatta med åskådare. De flesta at de defilerande kårerna belönades af åkådarne — icke minst af damerna och af prelaterna — med långa salvor af handappningar, ett sätt att tillkännagifva sitt I. som italienarne ofta begagna. Päfliga armåen består af c:a 16,000 man, utom den franska occupationskåren, som belöper sig till ungefär 5,000 man och är förlagd till Civita Vecchia och Viterbo, med detachementer i trakten, hvaremot man alldrig ser någon af den i sjelfva Rom. I revyn deltogo 10,000 man endast påfliga trupper. Först och främst gjorde sig unaverna bemärkta i sin lätta gråa uniform. De uppträdde med en oförliknelig aplomb, som väl passar för deras militära värf. Zuaverna äro till antalet 4,000 man, organiserade på 4 bataljoner; de taga sig väl! ut och tillhöra alla möjliga nationaliteter. De s. k. escuadrillerna ådrogo sig äfven stor uppmärksambet. De äro ett slags bergsgendarmer, som kommenderas af gendarmeri-officerare af den reguliera armåen och göra tjenst i bergstrakterna mot röfvarbanden. Bland dem finnas många, som sjelfva förr varit röfvare. Bergsartilleriet, hvars. kanoner föras af mulåsnor, torde äfven förtjena omnämnas, och icke heller får färglömmas ,,den romerska legion, hvars chef är den franske öfversten, grefve dArgy. Denna kår, som uteslutande består af fransmän, hvilka till största delen, så väl hvad ossicerare som manskap angår, har bibehållit sin anciemiitet i franska armöen, utgör c:a 3,000 man, fördelade i två bataljoner med 6 kompagnier i hvardera, samt en depotbataljon på 10 kompagnier. slott en bataljon ligger i fast garnison i sjelfva Rom, de öfriga äro detacherade till åtskilliga punkter af Kyrkostaten. Denna kår, ett slags jägare, bar fullständigt fransk. uniform. SPANIEN. H Det har varit rykten i omlopp om ett närmande mellan exdrottning Isabella och nertigen af Montpensier. Härmed lärer förhålla sig på följande sätt: , Sedan exlrottningen erfarit, att hertiginnans af ontpensier son låg farligt sjuk, telegra