Inrikesministern Forcade de la Roquette uppträdde mot Rochefort, yttrande: Jag har blott få ord att svara på dessa anmärkningar, om hvilka församlingen redan kunnat tillkännagifva sin mening. Det är sannt, att regeringen, på grund af art. 3 i lagen af den 3 December 1549, gjort bruk af sin rättighet att bortvisa Jose y Angulo från det franska området. Det faktiska sammanhanget är följande: Frankrike utötvar sin gästfrihet med storsinthet och till sin egen heder mot afsatta furstar och furstinnor, som icke komma till oss för att konspirera mot Frankrike. Af det tal, som nyss blifvit hållet mot de flyktade drottningar, oss, kan församling som uppehålla sig hos sjelf bedöma, hvilket värde den republikan ej Jost y Angulo, att han nom vara det i Spanien, det blir friheten har! är republikan; låt hoJag förebrår Spaniens ensak. Han har gripit till vapen, icke mot en regering, som förbereder en statskupp, utan emot sitt lands suveräna nationalförsamling. Ilan har flytt till Frankrike, sedan försöket att framkalla ett inbördes krig misslyckats. Om han hade; ställt sig gåstfrihetens lagar till efterrätte!se, skulle icke regeringen hatt någon tanke på att förvisa honom ån landet. Men gästtriheten palagger vissa pligrs den första är: att respektera det lands regering, i hvilket man uppehåller sig. Och hvad har Han har deltagit i vissa republikanska imriger. IIar man icke i detta ögonblick berättat oss, att republiken är nära? Denna försakran ha vi ofta hört återupprepad under de sednaste månaderna, men vi ha dock icke ännu tillfrågat någon, om den förespådda tiden vore kommen. Och detta emedan man vet, att regeringen är fast besluten för, att den dag, då JoS y Angulo gjort? man från ord skulle öfvergå till handling, behandla dem efter störta regeringen, förtjenst, som ville våga att samt emedan man vet, att det måste ske med bitall af lagstiftande församlingen, som representerar landet. Vi skola bringa minoriteten till vanmakt, icke genom vår materiella styrka, utan genom detta stora lands moraliska vigt, som fördömer dem, för det de — under all den frihet, vi åtnjuta — lemna skådespelet af sina förnärmelser, sin harm och sin vanmakt! I dessa strafvanden till omhväl:ning bar JOsC y Angulo deltagit. Han har besökt de offentliga mötena och förkunnat, att republikens timme vore nära. Vi ha icke erfarit detta af hemliga rapporter, utan af Angulos egna ord i ,,Reforme för den 9 December, der han skrifver: I ären alltid det franska broderfolket, som gästfritt upptager landstörvista. Destovärre hafven I likasom vi en bonnett och moderat opposition, en säkerhets-. ventil, genom hvilken den revolutionära ångan strömmar ut, och som hindrar ångpannan att springa. Hvad mig angår, skulle jag föredraga, att pannan sprang, samt att republiken framgick derur. Då en politisk flykting offentligen talar så är den franska regeringen bestämd för att förvisa honom; den har i detta fall endast betjenat sig af sin goda rätt och gjort sin skyldighet. Härpå genmälde Rochefort: Hvaraf kommer det då, att denna starka, denna oförfärade regering, denne Bayard för alla regeringar, bortvisar republikanerna, under det små länder — som Belgien och Schweiz — mottaga: dem med öppna armar. Åro då dessa små länders regeringar starkare än vårt lands? Enligt meddelanden från Paris af den 21 dennes, hvilka dock torde behöfva bekräftelse, skulle det vara kejsarens afsigt att återkalla general Fleury från sin post som ambassadör i Petersburg, samt att utnämna furst Latour dAuvergne, den nuvarande utrikesministern, till hans efterträdare. Man sätter denna personalförändriug i förbindelse med kejsar ÅAlexanders tal vid S:t Georgsfesten och det ogynnsamma svar, som Fleury skulle hafva mottagit på det af honom framställda försla-in get om allmän afsäpning. Som vi redananmärkt, är det skäl att betvifla riktigheten af dessa suppositioner. I en korrespondens från Berlin till den österrikiska : Neue freie Presse, påstås, i motsats till ! den af de preussiska tidningarne utspridda 5 tolkningen af den mycket omtalade vänskapsdemonstrationen mellan Prcussen och ä Ryssland, att Fleurys mission till Petersburg verkligen åtminstone till en del! — varit krönt med framgång, samt att det med en viss effekt skedda aflemnandet af Georgsordens storkors till konung Nik helm af Preussen uppfattas som en spå! dom om en förestående förändring i åen ryska politikens hittillsvarande hållning 7 gentemot Preussen. Is Det har varit sagdt, att ministeren för j det kejserliga huset och de sköna konsterna vid det nya kabinettets bildande skulle 3 förenas med en annan minister. En korf respondent från Paris påstår, att kejsar Napoleon på det bestämdaste motsatt sig en sådan anordning, samt att han på allt; sätt söker förmå markis Talhouet att mottaga denna portfölj. Senatorn och marskalken grefve Regnault de S:t Jean Angely har aflidit. Han å var född år 1794, sedan 1854 högste be-) fälhafvare för kejserliga gardet och kär 1859 på slagfältet vid Magenta utnämnd till) marskalk. I Den officiella tidningen har offentliggjort en berättelse från den kejserliga kommissionen för sällskapen till ömsesidigt understöd, ur hvilken följande enskildheter tor8 d de böra anföras. Den 31 December 1868 id förefunnos 6,088 sällskaper för ömsesidigt! understöd, 4,272 erkända och 1,816 auktoriserade, hvilket i jemförelse med föregående året — visar cu tillvext af 145 erkända och 114 auktoriserade sällskaper. Medlemmarnes antal belöper sig in summa till 902,598, af hvilka 785, 852 aktiva och 116,746 hedersledamöter; bland de aktiva medlemmarne äro 660, S02 män och 125,050 gvinnor. Sällskapens aktiva uppgå till 19,006,555 fr., af hvilken summa 34,226,180 r. talla på de er le auktoriserade sällskapen, hvilket — i emförelse med 1867 — visar en kapitalillvext af 3,596,061 fr. Samtliga inkomterna under året belöpa sig till 15,111,023 ch utgifterna till 13,243,250 fr. Inkomnda och 15,680, 674 på 5 st at bh fi uj sk terna ha således öfverstigit utgifterna med .265,773 fr. Af berättelsen framgår älen, att regeringen till nämnde sällskaper år utdelat 4 hederslegionskors, 24 guld-, 12 silfveroch 111 bronsmedaljer samt 9 mentions houorables. Rocheforts nya tidning, onahSJllaÖMarseillaise, SA cARn. U AA Cha ell —