Två utslag, borörande märkliga frågo och till sina följder vigtiga, ha nyligen fal lit i högsta domstolen. Efter Nerike Allehanda meddela vi för dessa båda må en kort redogörelse: . AÄflidae bruksegaren II. hade i Örebro hypoteks förening för bekommet lån pantsatt 140 bankaktier tillhörande hans barn, hvilkas förmyndare han var Lårchanalingarne innehölio ing Om att långe tagits för barnens rö 3, och sådant har cj hel. ler blitvit ådagalagdt. Der ör bestred de omyndi ges ombud förm s rätt att pantsätta dera: aktier för sin enskilda skuld och yrkade att utar lösen eller ersättning kostnadsfritt återfå aktierna hvaremot hypotekstöreningen, som lemuat länet yrkade att ur panten erhålla betäckning för kapital, ränta och omkostnader. — Örebro 1ådhuss:ätt gillade hypotekstöreningens yrkande. IIOlrätter var af ammn meniog, ogillade hypoteksiöreningens anspråk och ålade föreningen att utan lösen återställa aktiebremen. — K. M:t har deremot utan vidare skäl upphäft hofrättens och fastställt rädhusrättens utssag. Härigenom hafva omyndiges värdepapper blifvit i förmyndarens hand beiåningsbara till en vida större omfattning, än man hittills torde hafva trott. Att icke alltför stora vådor derur måtte uppkomma, har man skäl att önska. Här följer nu redogörelse för det audra ifrågavarande utslaget. Herrar C. och G., såsom innehafvare af inteckningar ,ofvanför skorstenen i Kaggeholms egendom, som tillhörde Widestrandska konkursmassan. bevakade inteckningsbeloppen i massan under yrkande af lika rätt som oprioriterade fordringsegarc, för det sordringsbelopp. som icke utginge ur egendomen vid dess försäljning. Syeslomännen i konkursen bestredo all sädan fordringsrätt, då skuldsedlarne voro utfärdade icke af Widestrand, utan af Kaggcholms föregående egare, och då Widestrand icke heller genom påskrift å desamma sedermera ikladt sig betalningsskyldighet. Detta fordringsanspråk underkändes både af Örebro rädhusrätt och Svea hofrätt, men gillades af högsta domstolen, enär Widestrand på grurd af köpebref, hvari betalningsansvarets öfvertagande ingick säsom vilkor, sökt uppbud och sålunda genom aftal med förre egaren af fastigheten ikladt sig personligen betalningsansvar för samma skuldebref, samt då, med afseende å beskaffenheten af dylikt aftal och då säljarens rätt är beroende deraf, att köparen till inteckningshaivaren fullgör den sålunda åtagna betalningsskyldigheten. inteckningshafvaren, oansedt han ej i aftalet deltagit, eger göra detsamma ot egaren af fastigheten gällande. — Och förklarade alltså högsta domstolen inteckningshafvarne berättigade att för den del af skuldebretvens belopp, som ej utginge ur egendomen, taga laglig utdelning uv konkursbocts öfriga tillgångar.