Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1869, sida 1

Från Norge. (korrespondens till Ilandelstidningen.) Trisliania den 9 Dec. 1869. Här i landet pågå för närvarande tvenne stora rörelser af den betydelse, att de hota att skaka den norska staten i dess grundvalar, och båda väcka derför sosterlandsvännens allvarliga bekymmer. Jag skall i denna och några följande uppsatser söka gifva läsaren en så sammanträngd framställning af de faktiska förhållandena, som ämnets vidlyftighet tillåter, och öfverlemna åt honom sjelf att göra sina reflexioner. Dessa tvenne rörelser, hvilka ej stå i något slags sammanhang med hvarandra, förskrifva sig just ej från i går, utan ha redan för längesedan slagit rot hos folket. Den ena är af religiös, den andra af poitisk beskaffenhet; i spetsen för dem stå för närvarande tvenne män, hvilka i intet nänseende äro utmärkta, men deras namn äroi allas mun: dessa äro presten Gunnerus och Sören Jaabcelk. Efter officiella dokumenter vill jag denna gång — såvidt jag, såsom ekman och jurist samt icke teolog, förmår — lemna en framställning at den reigiösa rörelse, som anknyter sig till presten Gunnerus, hvilken i förra veckan genom kunglig resolution blifvit suspenderad från sitt embete och justitialiter tilltalad med påstående om detsammas förlust. Redan för två år sedan inkom till kyrkodepartementet ett klagomål från 6 namngifua personer uti Hevne socken i Trondbjems stift öfrer, att sockenpresten derstädes, Gunnerus, icke vid förrättandet af dop begagnade altarbokens form för den 3:dje trosartikeln, utan i stället följde den omarbetade förklaringens återgifvande af artikeln. Jag antager, att enhvar kristen känner den 3:dje trosartikeln: Jag tror på den heliga anda 0. s. v.; men den gamla altarboken, som förskrifver sig från är 1688. fortsätter efter dessa ord: ,en helig kristen kyrka — —4, medan förklaringen, som endast är några få år gammal, ätergifver nämnde ord i öfversättning efter den gamla latinska texten med: den heliga allmänna kyrkan —. Detta är sakens kärnpunkt, hvars betydelsefulla skiljaktighet man förmodligen måste vara teolog för att kunna uppfatta. Det är så godt att med detsamma berätta, att Gunnerus är Grundtvigianare och att hela denna nu vidt utbredda strid föres mellan Grundtvigianare och icke-Grundtvigianare, hvilket dock ej anföres i de officiclla dokumenterna. — Regeringen sattes genom detta klagomål i den största förlägenbet, ty förklaringen var likasom altarboken autoriserad af kyrkodepartementet sjeltt och begagnas dagligen vid ungdomens förberedelse till konfirmation öfver hela landei. Departementet kunde derför icke, utan att underkänna sitt eget arbete, obetingadt förklara sig ensamt för altarbokens ord. Fördenskull valde regeringen den utvägen att för pastor Gunnerus tillkännagifva, att ,så ofta någon af hans församling uttryckligen begärde det, skulle han vid dopförrättningar begagna altarboken. Förlidet år inkom emellertid en liknande klagoskrift till regeringen, men denna gång undertecknad utaf 769 medlemmar af Hevne församling. Departementet ålade nu presten att alltid följa altarbokens ord, då det icke längre kunde tillåtas honom att vilkorligt begagna hvilket dopformulär han ville. Ilärpå afgaf presten den förklaring, att han under det tryck, som i denna sak hvilade på nonom,