Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1869, sida 2

En historia, berättad i en kyrka. ) Efter engelskan. Nu såg Milly upp med en blick — Gud i himlen! den blicken förföljde mig länge efteråt. Emellertid beherrskade hon sig, så att hon kunde yttra: — Ja, det är en förfärlig köld. — Gud gifve nu blott, att vi hade Irena här innan mrs Morris kommer, sade en af flickorna. Hon blir så ond, om hon får höra detta. Arthur Power såg på sitt ur, men denna gång sade han intet. Det blef fullkomligt tyst omkring oss. Icke ett ord yttrades, ej en enda af oss rörde sig. Enhvar lyssnade, lyssnade efter dessa lätta fjät, som skulle förkunna ankomsten af den, efter hvilken vi alla längtade så mycket. Klockan slog 1. Arthur såg ånyo på sitt ur, och derefter fortsattes denna oafbrutna tystnad, och på så sätt fortforo vi att vänta på henne, som aldrig mera skulle återkomma! Det tjenade till intet, att vi lyssnade, till intet att följa visaren på det stora vägguret — vi skulle aldrig mera få höra dessa lätta, snabba steg. Om tiden kom, om den försvann, aldrig skulle den föra Irena Dupont med sig tillbaka. O, denna förfärliga nat.! Hur minnet deraf förfölji mig! Dessa bedröfrvade, 2) Sa HT N:o 2564