hon, ifrig att dölja den varma känsla, som hade bragt tårar i hennes ögon. — Han skickade er för att ta vård om edra egendomar, och ni har öfvergifvit dem, samt troligtvis förlorat dem för vår skull, och endast vunnit — — — En hustru, svarade Gavarnie, och den blick de vexlade uttryckte en lycka, som var oberoende af rikedom, samt för djup och sann att frukta tid eller förändring. SLUT,