Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1869, sida 3

Bref från Landsorten. (Korresp. till Handelstidningen.) enersborg den 3 Dec. 1869. Under den dimmiga luft, omvexlande med snötjocka, som icke sällan förekommit under denna höst, lära icke så få olyckor timat ä Venern; likväl är icke kändt att mera än ett menniskolit dervid blifvit spildt. Vid tanken på de förfärliga olyckor å t. ex La Plata, hvarom tidningarne nyligen lemnat underrättelse, framstår värt gamla hemland, äfven med afseende å sjöfarten och dess vådor, såsom lyckligare än hvarje annat. Möjligen funnos å det emigrantskepp, som under den beskrifna orkanen å La Plata-tloden gick till botten, äfven många landsmän, som låtit sig hänföras af emigrant-febern; — i sådant fall ville ödet ej låta m upplesva alltför måaga — svikna förhoppningar. De äro icke få, som påstå att den betydliga hafreodlingen i vissa landsdelar, t. ex. å Dals land, utsuger jorden och gör den i en ej aflägsen framtid nästan ofruktbar. Denna åsigt torde icke kunna bestridas; men om man med uppmärksamhet färdas fram, och betraktar de betydliga nyodlinE som under sednare åren blifvit utförda, skall farhågan för följderna af hafre-produktionen betydligt minskas. Man föranledes till dessa reflektioner af den betydliga tillförsel af hafre, som dagligen företer sig här på platsen. Med vården om skogarne förefaller det mig olyckligare än med jordI bruket: skogsplantering förekommer, så vidt man sport. ingenstädes å Dal, hvars vidsträckta men nu kala skogsmarker väl lönade sig inhägna och beså med skogsfrö. För kort tid sedan inköptes af en affarsman från brödrariket ett helt hemman inom Vedbo härad, endast för de vidsträckta skogsmarkernadem han ämnar omhulda medelst skogsodling. Måtte exemplet vinna efterföljd! På tal om Dal torde böra nämnas något om dess närvarande och tilltänkta kommunikationer. Beträffande dess landsvägar, så hafva dels nya upparbetats och dels betydliga omläggningar och förbättringar egt rum. Vagunderhållet verkställes hufvudsakligast om våren, hvarförutan en jemn I tillsyn året om iakttages, till följe hvaraf vägarne si allmänhet äro goda. Dalslands kanal är ännu iså nyligen kompletterad, att om denna kommunih. ionsled ännu ej kan fällas något egentligt omdome; men att den tar upp sig och i en framtid skall gifva god ränta på anläggningsoch underhällskostnaden, derom vittna de tecken, som redan börjat visa sig. Låt Upperud med flera j platser blifva hvad de böra, och kanal-arbetet skall icke gifva anledning till knot och skrän såsom hittills. Det är deri goda kommunikationers största vägsignelse ligger, att de lifva till en företagsamhet, som dem förutan måste uteblifva. Att länets holding grefve Sparre vill ha en jernväg genom Dal upp till den nu navigerade sjön Stora ee, är bekant. Kommer denna plan till utförande, (och Gud vet om ;man kan tvifla derpå, om änet är nog lyckligt att få älla mannen med jernviljav!) så står Dalsland icke tillbaka hvad kommudikationer beträflra. Det heter här, hvad som sagts om de flesta bibanor, att man ingenting har att forsla på en jernväg; men kommunikationerna framkalla företagsamhet, ba vi sagt, och när alla nu lefvande olycksprofeter tystnat en gång, då, om ej förr, skall den sanningen vinna ett 15tt erkännande, att ju flera och lättare kommunikationer desto allmännare välbefinnande i både and gt och materielt hänseende, sedan man tått öfver de svårigheter hvarje öfvergångsperiod, hvarje omstöpning af gamla förhållanden måste medtöra. Inom det musik-sällskap, som bildat sig här i staden, går det angenämt och behagligt tillväga. Under de egentliga öfningsdagarne lemnas tillträde endast till sällskapets arbetande ledamöter, men allmänna sammankomsterna hvarje tre veckorsdag beristas äfven af sällskapets talrika passiva ledamöter, och dervid råder en allmän munterhet. Intet prål i toaletten och inga förnäma fasoner förekomma, man vill ha roligt, och derför dansa både unga och gamla mellan sångoch musik-prestationerna. Mätte det stå vid sig bara! Ilar stormar och tjuter i dag så obehagligt. Nägra snöflingor, omvexlande med tunga regndroppar, falla ned, och detta under nordostlig vind, då vinter och snöyra äro vanliga. Det uyare bränvinsbolaget säges hafva bättre och dock billigare pris än dess föregångare. Ett omdöme häröfver, eller rättare om det nyares företräde, är dock förtidigt; men att begge haft samma syften, att arbeta för stadens bästa och superiets minskning, är utan tvifvel, om än medlen att vinna dessa mål sökas på olika sätt. Annu dagligen ila fram på spårlös stig en och annan ångbåt eller seglare å Venern, till och från Göteborg. Ilärigenom och i saknad af snö och is är man frestad att glömma det vintern snart passerat 1 3-del at sin vanliga ålder. . m. Från Färgårda-trakten skrifves till redaktinnan