Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1869, sida 3

Arbetslöshet och nöd i London, En brefskrifvare till Dagl. Alleh. lemnar följande sorgliga beskrifning på tillståndet inom vissa sambällslager uti London: Arbetslösheten och nöden, i synnerhet i den olyckliga östra delen af London, äro så vidtomfattande, att man riktigt fasar för den annalkande vintern. Silkesväfverierna i Spitalficlds bortsopades af franska handelstraktaten, eley sbyggeriet i Poplar afiynade med penningekr sockerbruken i Whitechapel stå overksamma, örlogsvarsven i Deptford och Woolwich äro tillstutna, och icke blott de tusentals arbetare, som brukade uttning och utkomst vid dessa o brödlösa, utan äfven den ning at bodhandlare m. fl., med deras dagliga behof, och de, som ännu hatra nägot dvar, äro så betungade med sattigvärdsutskylder, att äfven de efter hand duka under, ty ingenting räcker till. Menniskor i denna usla belägenbet ligga sammanpackade i metitiska kyften med knappt några trasor att skyla sig, och ännu det blifva, när vinterkölRedan har ett slags långing) feber börjat till den sa olyckliga, att alla ho. och arbetshusen — så som fattigoch i yisst s äro 1 a sam, återkommande (r: grad sprida sig bland d spital äro full husen här hafva til ej synner Bästa bötemedlet är sn a, men ingen kan förutsä kuu det kommer t att gå, om den får fortfara att sprida eller. om den dö dath kan urarta till en v ta lhäde 4 och som p örhar. d blifvit försragade af svälttebern, ej förmå ervinna ett påtöljande anfall af skarlakanseller typhusfeber. Sådant är tillståndet bland en stor del af befolkningen i verldens rikaste hufvud stad; kan man undra på, om den tillika ötversvämmar af brott, skar och tig Regeringen har inga medel till att bispringa de nödställda. Hvarje församlir ler grupp af församlingar, som här benämnes en union-, har att sörja för sina egna fattig påtaga sig utskylder för ändamålet. Följaktligen äro de san mst belolkRa Qe distrikten is dant afs de hårdast beskattade och blitva vid s mnig denna hjelpih ra. tyckes den dock aldrig vilja föras nöden derigenom den ena vintern, så är det lika illa bestäldt den nästa. Oförklarligt synes det det också, hvart alla dessa penningar tag sen; litet nog deraf torde nå de verkligt behötvande. Peabody Char på sin sotsäng åter skänkt 130.000 pund sterling till Londons fattiga; detta 3 nalles en halt million. Så vidt man vet, har ännu ingen uthungrad stackare fått en bit mat af denna summa. Man bygger bostäder dermed, hvilket så till vida är godt och väl, att de utan ägelse äro belösliga och att det skaflar förtjenst åt ett antal arbetare, medan det varar; men om det är sannt, 5ityn, d kostar sysslomännen omkring 3.000 rår, och att de genom uthyrande af dessa ämna göra kapitalet räntebärande, så är det klart, att endast de bland arbetsklassen, som hafva sin tillräckliga utkomst och således ej kunna räknas till de egentligen fattige, komma 1 åtnjutande af fördelen, om det ens kan kallas en fördel, ty alderman W aterlow bygger bättre bostäder på spekulation för en tredjedel af ofvannämnda kostnad och kan derför uthyra dem åtminstone lika billigt. I alla fall blitva de mest behöfvande lottlösa. Andra fall gifvas, då församlingarna väl kunna, men icke vilja åstadkomma det nödvändiga och genom sin sjeltvalda fattigvårdskomitt motsätta sig alla uppmaningar att utvidga eller ens tillbörligen underhålla arbetshusen, eller då sjuka fattighjon få ligga krin strödda på goliven och dö i dussintal at brist frisk luft, såsom förbållandet nu en tid bortåt varit i unionen St. Panvcras, till största skandal iör hela hufvudstaden. Besynnerligt nog ser det ut, som om regeringen vore alldeles maktlös att ställa sådant till rätta; åtminstone bar hon hittills ej kunnat få bugt på fattigvårdskomiten i St. Pancras Kanske fordras härtill en särskild parlamentsakt. i fall underbuset vid sitt stundande sammanträde kan åt en sådan småsak egna något af den tid. som eljest är upptagen med Irlands lyckliggörande Icke mindre avgeläget än att hämma det redan befintliga eländet är att söka bereda folket billiga födoämnen för framtiden. Tack vare spanmålslagarnes uppbäfvande är priset på br I jemnare och mindre högt än förut, men köttföda der allt dyrare, oaktadt den betydliga till:ö al slagtböskap från främmande länder. På sednarc åren bar man börjat införa stora qvantiteter får. kött från Australien, benfritt och förvaradt i et omhölje af sin talg. Det är, churu cj så godt som nyslagtadt, Iikväl sundt och välsmakande, men för. —