smal, att endast crypa framåt utefter samma. ) Lestrelle och Marsteg af; Le Choucas, som önjt andra mulåsnor längre ned, slippte nu de för a mulorna lösa, ölverzad att de e å ida hem, och gt sin väg stigen. Ett rep omkring iruntimmerna, 05 sad Le Choucas och Å idig aktutefter der hade I bl ock h dess ne reste sig så 3 nästa en utestingdt a än der na kiyt. ) hvilken sedan årtusenhade plifrit danad at sade fram så djupt ne1 ej nådde upp till dem. buske, ej en fågel eller ; menniskan tycktes ej ighet att finnas der, eller lefva på ett sådant ställe; lå tycktes ej vara skapad de tankar tyckåra rese r, kanske med antag af Lo Choucas, hvilken hade passerat passet för ofta för att känna sig nedtryckt af eusligheten och storheten i denna mliga vrå bland bergen; men äfven han egde ej sin vanliga sorglöshet, ty han kände sit it ansvar. unda färdades de framåt noder djup dess de uppnådde ett hörn, ket stigen kte sig. IIlär gen så, Åttrå personer kunde gå bredvid hvarandra. De, som befunuc sig bakom, hörde ett utrop af glädje frår madame de Lestrelle, då hon försvann bak