— Nej, nej, tag oss med er till Ibarraye, och jag skall yppa gö för hvar och en der, och niska som gerna vilja dela med er, nique och svängde en tjocl 1 tog ett språng emot henne. r lemna oss här, och skynda er att so efter hvad som siuns i det vestra tornet. Lebrun uppgaf ett tjut, till hälften af förtviflan, till hälften af misstro, men då han märkte Marcelles hastiga försök att tysta Vöronique, trodde han ett ögonblick att hon kanske talade sanning, och att han hade förbisett gömstället. Madame de Lestrelle begagnade genast detta tillsälle. — Ah, Vöronique, du salska, trolösa flicka, utropade hon, — hvad har du gjort, som förrådt vår hemlighet till denne man? Nu skall han upptäcka gömstillet bakom de gamla böckerna. — Tusen tack, medborgarinna; du har sagt mig just hvad jag ville veta, ropade Lebrun, och han rusade ut ur hyddan, men vidtog den sörsigtigheten att rycka pygkeln ur låset och låsa dörren på yttre sidan. Under några ögonblick stodo de tie ) Se H.-T. N:o 251.