Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1869, sida 2

om en emigrants egendom, köpte dem billigt, till hemlig harm för herr Tere, som stundom frågade sig sjoli, om ade varit nationen till större gagna de Lestrelles händer än i fördetta en Teehrans. hade lemuat sitt hem för att ders se det. IIon kastade en lång, Infall blick tillbaka, då hon jemte Gårarnie red uppför det branta passet, medan madame de Lostrelle red framför dem, åtföljd ar V onique och Le Choucas, hvilken hade blifvit henne tillgifven ända från det ögonblick hennes vackra ansigte små) sta gången emot honom. Den bronsfärgade, kraitfullo smugglarens häpna beundran försatte henne i det bista lynne; hen crinrades åler om fordna triumfer, churu det nu endast var en smugglare som hon hade förtrollat. Ison skrattade åt vägens faror ochs eter, samt gunsade så litt som en fågel på sin mulåsna, medan Lo Choucas vakade öfver hennes säkerhet och beqvämlighet med en ifver, ille att egna sig it och hället 3 de. Vöronique åg sig stundom till samt iakttog dem med dvinligt intross se och deltagande. Under detta sista år hade uttrycken i bådas ansigten undergätt en märkbar förändring. yarcelles sköna ögon låg en hel verld a tankar och känslor, och Gararnies yttre ttryckte ett allvar blandada med en ömhet, som antydde att nästan en hellits atid sammanfattats i de i det måtte vara er r så der, tänkte Voronig då hon såg den blick hvarmed han beaktade Marcelle. De ualkades nu den farligaste delen af som satte Gavarnie i l