latt besöka de vigtigaste handelsoch al I betsdistrikten i England, hufvudsaklige Igenom att bereda billigt logis och låg I resekostnader. ITALIEN. Det är svårt för konungariket Italie att få ett nytt kabinett till stånd. Lanza I försök att åstadkomma ett sådant ha misslyckats; det gifver sig nu, om Cialdin sskall lyckas bättre. Finansställningen ä hufvudknuten att lösa. Huru än den ny: ministören kommer att sammansättas, ä det högst sannolikt, att konungen skal 14 blissa nödsakad att ölvergifva sin förkär lek för militärutgifter, hvilka nog komm: . att betydligt reduceras. I ett afseende åtminstone skall det ökumeniska konciliet bli stort, vi mena med anledning af de många yrclater, som skols deltaga i detsamma. På den sednaste ti. den har man dock börjat hysa allvarsamma farhågor för utgången deraf; månne icke den gamle påfven företagit något, hvars följder han icke varit i stånd att inse? Om jesuiterna verkligen skulle komma att segra, blir helt säkert segern icke lätt, och den närmaste följden af en sådan seger skulle utan tvifvel blifva ändlösa förvecklingar mellan curian och regerinIgarne. Om de nuvarande förhållandena i i Rom skrifves den November till ,Ind. belget: Roms utseende är i denna stund rätt underUnder det de högre prelaterna från utlandet esa i vagn uti den heliga staden, uppfyllas alla gator af andra prester, gom icke kasta en blick på de gamla monumenten och ruinerna, men besöka alla kyrkor och kyssa med mycken rörelse alla bilder eller reliker, som man visar dem. Murarne äro fullklistrade med annonser om böcker och teologiska eller mystiska brochyrer, säsom t. ex. ,LAssomption corporelle de la Sainte Vierge ete. — — — — Ett stort antal fremlingar, komna till Rom af nyfikenhet eller af gudaktighet, aflägsna sig nu derifrån för att bevista de fester, som förestå i Neapel, och som skola taga sin början i nästa vecka. Romerska regeI ringen ser med omilda blickar på detta aflägsI de; men det finnes en, som blifvit ännu mera rtsamt berörd deraf, nemligen ex-konung Frans hvilken sålunda finner sig totalt förgäten af i sina förra undersåter, och som utan tvifvel i tystslet anställer jemförelser mellan den entusiasm, es neapolitanarne ådagalade, då den älskvärda prinsessan Margherite nedkom med sin första, och den dystra tystnad, som råder i palatset nese, der Frans II:s unga gemål väntar sin nedkomst. Om det blir en gosse, skall han kalslas bertig af Gaöta. Detta barn skall döpas af Pius IX, — konungens af Italien sonson hade till fadder staden Neapels hela municipalråd. RYSSLAND. Ur ryska börstidningen återgifver Helsingfors Dagblad berättelsen om en i Petersburg hållen festlighet, med anledning af öppnandet af jernvägen mellan Petersburg och Viborg. Denna berittelse eger intresse ej blott för finnarne, utan ock för oss svenskar, som måste figna oss åt det erkännande som här, från rysk sida, kommit Finlands söner till del. Berättelsen lydor sålunda: Den 14 Nov. hölls en middag i hotel Demouth, med anledning af Viborg—Petersburger-jernvägsbyggnadens afslutande. De vid byggnaden fästade ingeniörerne voro samlade i broderligt festligt lag med sina omedelbara medbjelpare, utan afseende på grad eller gästernas stånd, endast ledde afrättskänsla och den nytta, som enhvar af deltagarne hade visat den sak, han varit kallad att utföra. Der funnos äfven personer utan den klingande benämningen af ingeniör, — simple stenhuggaremästare, hvilka arbetat vid byggnaden och hvilka icke voro glömda på denna dag. Såsom representant för sällskapet fungerade den förre distriktschefen för Viborgska vägen, hr I. Stjernvall. Lifvad samtal ledsagade middagen, vid hvilken det sö talet hölls af ryske entreprenören Lvyoff, som utfört etenhusbyggnaderna vid Petersburgska stationen. Det tal han vände till de närvarande andades den mest osökta innerlighet och sannivg, hvarföre det äfven troligen möttes af ett sådant bifall. Vi anföra här endast de mest framstående delarne af talet, htilka icke äro utan intresse icke blott för innar, utan ock för den öfriga delen af det ryska ället. Då han föreslog en skål för alla dem; å jernvägens byggnad, ledsagade ban en: skål bör utgå ur djupet af hjertat hos e redbar man, som åsett med hvilken cegengrannhet ni, mina herrar, hafva tahop med detta eder näraliggande, allmänna etag. Jag säger icke att det bland ryssar ej e finnas dylika exempel, men jag vågar försäkra, att en så enhällig sträfvan att bygga allt billigt och fast sällan kan påträffas i de ryska byggmästarnes samsund. Sitt tal slöt hr Lvoff med följande ord: ,,Och alltså, mina herrar, tillåt mig, som omedelbart rört mig i eder krets, önska, att föredömet af eder nyttiga verksamhet icke calle aslöpa spårlöst också rör mina landsmän och att antalet af sådana arbetare måtte tillväxa, illv till nytta och förkofran för sambället och a ord syntes tydligen röra alla de närvande, hvilka till största delen voro finnar, och hr rnvall svarade icke mindre bjertligt. Då hans var nog långt, anföra vi här endast i korthet nnehåll. lir S. erinrade att bland antalet af ner, hvilka medverkat till banans billiga och ga nde, funnes också ryska ingeniörer, a tjenstgjort vid arbetet, såsom de vid midnärvarande hrr Kupinski, Schitt och KaI deras personer tackade han ryssarne Imänhet för den medverkan och den sympati. ne erfarit i Petersburg, och uttalade tanken t den vänskap och det samband, som råda mellan finnar och ryssar, visat sig på det mest synsa sätt, och att om jernvägs naden blifvit snabbt utförd, tillskritver han detta verkan 41 it ka regeringen i siusielt afseen yska samhället i less vänskapliga emottagande och välönskningar. Den ryska tidningen tillägger: Om man i sjelfva verket tar i betraktande att ernrägen nära Viborg går genom bergiga strä e och bland klippor, så är den summa man ned! pr verst på vägen, inberäknadt det iga materia. et, churu ännu endast icke-officielt beräknad 2 el, otroligt ansprå e en enda at an kan icke u ke entreprenören LO ar aflöpt nska, att, såsom uttryckte sig. i åra Å. gare det icke fruktlöst må afdetta exempel på ett samvetsgrannt handnde af statens allmänna intres Vi uti kerna till en sådan billighet: du bvilka haft att göra med våra Och till slut säga vi tack åt oss ett sådant föredöme, och a vägen färdig och att iken torde öppnas don 1 (13) eguliera tra nnari 1570.